Kontantupproret i riksdagen för att diskutera kontanttillgång och nationell trygghet

Nya skrämmande siffror från forskare på KTH visar att Sverige redan år 2023 beräknas att vara ett helt kontantlöst samhälle.

Björn Eriksson

Under torsdagseftermiddagen var Kontantupproret och Björn Eriksson i riksdagen och träffade företrädare från de politiska partierna för att diskutera kontanternas framtid.

I somras överlämnades delbetänkandet SOU 2018:42 ”Tryggad tillgång till kontanter” till finansmarknadsminister Per Bolund. Riksbankskommittén är enig om att de största bankerna har ett särskilt ansvar för tillgången till kontanter i samhället. De menar att kontanter inte ska tillåtas att avvecklas av privata aktörer utan att riksdag och regering har tagit ställning i frågan.

– Vår målsättning är att få till en lagstiftning. Vi har samtalat med samtliga partier och alla ställer sig bakom Riksbankskommitténs delbetänkande om tryggad tillgång till kontanter. Det betyder mycket för oss som arbetat hårt och länge för kontanternas överlevnad. Det är en självklar grund för vår nationella trygghet och för att hela Sverige ska kunna leva, säger Björn Eriksson, initiativtagare till Kontantupproret.

I Sverige beräknas 1,1 miljoner människor leva i digitalt utanförskap, enligt en undersökning från Internetstiftelsen 2018. Men det är inte enbart dessa som påverkas negativt av ett kontantlöst samhälle. Även småföretagare, entreprenörer och människor på landsbygden som är i behov av kontantuttag och dagskassehantering påverkas. En annan aspekt som diskuterats är beredskap.

– Det kontantlösa samhället är fullständigt beroende av en fungerande elektronisk infrastruktur för betalningar. Utsätts Sverige för en kris, krig eller en cyberattack fallerar hela systemet och vi blir extremt sårbara. Kontanter behövs som ett alternativt betalningssystem att falla tillbaka på. Må hända behövs här i rådande politiska läge en sista knuff av riksdagspolitikerna, säger Björn Eriksson.