SAS Institute bjuder in till miljöevent i Solna för att dela med sig av företagets miljöarbete samt peppa andra att arbeta vidare med miljöfrågor inom sina verksamheter.
Vi hoppas att initiativet kommer att spridas och inspirera andra inom SAS världen över, förklarade John Carlbäck, Senior Account Executive, på SAS Institute.
Av Ofelia Vasquez Graah-Hagelbäck
Utsikten från SAS huvudkontor i Solna är minst sagt speciell eftersom huvudbyggnaden ligger inbäddad i grönska i Frösunda Park, granne med Stora Frösunda Gård som också tillhör institutet. Dagen för miljöeventet skiner solen och ljuset flödar mjukt in i seminariesalens stora glasfönster. Utanför fönstren grönskar parken och den klara gröna färgen ger en riktig vitaminkick. Lika grönt är det i tillbringarna inne på seminariet där besökarna denna dag får njuta av en nyttig grön smoothie bestående av bland annat spenat, äpple och ingefära.
Allt känns skönt, grönt och uppiggande och matchar väl med temat för dagen som ju just är miljö. Miljöarbetet ligger SAS varmt om hjärtat och alla företagets 14 000 anställda uppmuntras att delta i den årliga miljödagen som anordnas. I Sverige kände man att en dag inte räckte till för allt man ville åstadkomma och upplysa medarbetarna om och därför beslutades istället om att satsa på en årlig miljövecka.
– Vi hoppas att initiativet kommer att spridas och inspirera andra inom SAS världen över. För oss känns det som en självklarhet att ta ytterligare ett steg och utöka arbetet. I år kände vi att det var dags för att dela med oss av vårt arbete och även visa externt vad vi gör, förklarar John Carlbäck, Senior Account Executive, på SAS Institute.
Sagt och gjort, seminariesalen fylls på. Det är många som vill ha en miljöboost och också ta del av vad som är på g på SAS.
Flitiga medarbetare
John Carlbäck och vd:n Ola Ringström är noga med att introducera åhörarna för företagets cirka 180 000 flitiga medarbetare som bor på taket i bikupor fördelade på tre bisamhällen. Dessa medarbetare är viktiga, inte bara för SAS utan för miljön i stort. Det är faktiskt så att bin pollinerar 70 procent av grödorna som ger mat till oss människor, får vi lära oss på seminariet. Det är därför alarmerande att det är brist på bin i världen. De flitiga bina på SAS tak har det hur som bra och producerar honung som ger övriga medarbetare på huvudkontoret en bonus i form av välsmakande och närproducerad honung. Att värna om och ta hand om den kringliggande vackra parken är en uppgift man också tar på största allvar eftersom de gröna värdena väger tungt inom bolaget. För vad sägs om SAS Solar Farms där det är får som står för att gräset hålls i trim? Kombinationen har visat sig fungera riktigt bra och fåren som gärna söker skugga under solpanelerna är minst lika nöjda med upplägget som man är på SAS. Att jobba i samklang med naturen kan ske på olika vis och på SAS har man visat att det verkligen går att jobba mer medvetet och miljösmart.
AI och vår miljö
Parallellt behövs fler starka initiativ för att göra gott för och rädda miljön. Frågan man ställer runt om i världen och givetvis även på SAS är: går det att rädda klimatet med AI och hur ska det i så fall gå till rent praktiskt? Kan vi göra något som får effekt redan idag? Vi måste försöka förutse vad vi kommer att tänka om våra handlingar om en 30-40 år och redan nu nå insikt om vilka handlingar vi skulle ha stoppat i vår strävan att rädda klimatet menar John Carlbäck. Han tar upp ett skräckexempel och berättar om de 23 000 gifttunnor som dumpades i Sundsvallsbukten på 1950-och 60-talet.
– Idag skulle nog INGEN komma på tanken att göra det, säger han vidare.
Och visst är det så att insikterna växer med tiden, men nu står vi också inför ett klimathot där den egna källsorteringen är toppen men inte på långa vägar räcker till för att rädda planeten. Vi behöver samla in och analysera mer data för att öka kunskaperna om hur vi ska gå till väga, men precis som John Carlbäck konstaterar kräver datalagring en massa serverhallar och energi och följdfrågan blir hur vi ska klara av att hantera en grön datatillväxt. För hur man än vrider och vänder på det är det genom AI som vi har en chans att rädda miljön och därmed planeten vi lever på.
