Efter många år av skarp kritik från HSB och andra aktörer har nu flera banker gått ut med att de sänker räntorna i deras ”Kvar-Att-Leva-På”-kalkyler (KALP).
HSB välkomnar sänkningen men menar att den är otillräcklig.
Trots de låga räntorna som länge varit stabila har bankerna fortsatt att räkna med hypotetiska räntor som vida överstiger de faktiska i sina KALP-kalkyler. De har krävt att hushållen ska kunna betala runt sju procents ränta i sina kalkyler, när räntekostnaden i själva verket legat på mellan 1–2 procent. Nu gör flera banker en försiktig sänkning av sina KALP-räntor med 1,5 till 0,5 procentenheter.
– Äntligen har bankerna lyssnat på kritiken. Det kommer göra en skillnad för de unga vuxna som idag ligger på gränsen till att få ett bostadslån. För varje enstaka procent som kalp-räntan sänks öppnas bostadsdörrar för 10 000-tals unga vuxna. Men det är ändå långt ifrån tillräckligt. Visst bör bankerna ta höjd för en högre ränta, men en kalkylränta på max fem procent vore mer realistisk sett till dagens låga ränteläge, säger Johan Nyhus, förbundsordförande på HSB Riksförbund.
I slutet av 2019 tog HSB fram en rapport om hur olika åtgärder skulle påverka ungas möjlighet att köpa bostad. Med en kalkylränta på 7 procent krävdes vid den tidpunkten en månadslön på 30 300 kronor för att köpa en genomsnittlig etta. Bara 18 procent mellan 20 och 34 år klarade det kravet då. Om bankerna hade räknat med en fem-procentig ränta skulle 24 procent haft möjlighet att köpa en lägenhet. Ytterligare 130 000 unga vuxna skulle ha kunnat efterfråga en bostad.
– Att äga sin egen bostad har blivit en ouppnåelig dröm för många unga. Det är inte rimligt att stänga dörren för nästan en hel generation. Alla har rätt till en bostad. Här måste framför allt politiker och banker, men även vi bostadsutvecklare, göra betydligt mer för våra ungdomar än vad som görs idag. Vi har ett gemensamt ansvar att lösa detta, fortsätter Johan Nyhus.
Bankernas orimliga räntor i sina kvar-att-leva-på-kalkyler är bara en av flera faktorer som gör att många unga, även med normala inkomster, är utestängda från bostadsmarknaden. För tio år sedan infördes bolånetaket som innebär att en köpare inte får låna mer än 85 procent av köpeskillingen till en bostad. Resten, 15 procent, måste köparen finansiera själv genom sparande eller att ta ett dyrt blancolån. Nyligen meddelande Finansinspektionen dessutom att de vill att amorteringskraven återinförs efter sommaren, vilket återigen omöjliggör för många att skaffa en egen bostad.
