Svensk offentlighet har en stor vilja att digitalisera alla sina processer och man är övertygad om att det kommer att bli framgångsrikt.
Men om man tittar på verkligheten är det tveksamt om planer och förhoppningar kommer att realiseras.
För att lyckas behöver svensk offentlig sektor lägga betydligt större resurser på praktisk digitalisering av processer och datakompatibilitet, skriver Annika Buckley, försäljningsdirektör på affärssystemsleverantören Unit4.
I Unit4:s undersökning State of the Digital Nation, där 100 beslutsfattare i svensk offentlig sektor har intervjuats, anger samtliga svarande att deras myndighet har en digital transformationsstrategi för sina backoffice-system i någon form. 44 procent av beslutsfattarna som är igång med sin digitalisering är “mycket säkra” och ytterligare 50 procent är “helt säkra” på att deras digitala transformationer kommer att levereras i tid. Svaren är ännu mer positiva när det gäller att leverera digitaliseringsstrategierna på budget.
Annika Buckley, försäljningsdirektör på affärssystemsleverantören Unit4
Men trots de genomgående strategierna för digitalisering har inte hälften av organisationerna fullt ut implementerat dem. 46 procent har bara delvis rullat ut sin strategi i vissa delar av organisationen och en del av myndigheterna är ännu i ett inledande skede (14% är på “minimal implementering”) eller har inte ens påbörjat den (6%). Detta är en klyfta mellan vision och praktik som blir ett konkret problem. Att ha en strategi är en sak, men att omsätta den i konkret handling är förstås vad som betyder något.
Denna klyfta blir tydligare när vi granskar de grundläggande utmaningarna med datahantering. Undersökningen visar att åtta av tio svenska beslutsfattare upplever datainkompatibilitet mellan applikationer inom sin egen organisation. 66 procent av beslutsfattarna svarar att data hanteras genom handpåläggning på deras myndighet – antingen genom att föras in manuellt från papper (32%) eller genom att exporteras och importeras manuellt mellan olika system (34%).
Manuell datahantering är negativt för medarbetare och medborgare och dyrt för skattebetalarna. Det äter upp tid, ökar risken att göra fel och skapar frustrerade medarbetare. Utan kompatibel data kan man inte bygga smarta, integrerade system eller dra nytta av avancerad analys eller AI. Det blir en flaskhals som stoppar utveckling och gör det svårt att effektivisera verksamheten men viktigast av allt: servicen till medborgarna försämras.
I våras publicerade regeringen sin nya Digitaliseringsstrategi 2025-2030 där man bland annat vill fokusera på just trygga och smidiga myndighetskontakter och effektivare AI- och datadriven offentlig förvaltning, vilket gör denna fråga än mer aktuell.
För att den svenska offentliga sektorn ska kunna infria sina digitala ambitioner krävs mer än strategier. Det behövs en ärlig kartläggning av den grundläggande dataproblematiken, en handfast plan för att hantera datainkompatibilitet och en vilja att investera i integrationslösningar som låter systemen kommunicera med varandra. Först då kan vi leverera bra service till medborgarna genom innovativ och effektiv förvaltning.
