Bankerna ska bli skyldiga att lämna uppgifter rörande kvalificerad brottslighet redan vid underrättelsestadiet.
Det föreslår en utredning i ett nytt betänkande från Justitiedepartementet. Förslaget innebär stora förändringar i banksekretessen.
”Banksekretessen är en grundsten för medlemmarnas yrkesutövning som inte bör förändras lättvindigt”, säger Ulrika Boëthius om förslagen i betänkandet.
Finansförbundet har av Justitiedepartementet bjudits in att lämna synpunkter på betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Finansförbundet har avgränsat svaret till förslagen i kapitel 16 En uppgiftsskyldighet för vissa finansiella företag.
I betänkandet lämnas förslag om en skyldighet för banker och vissa andra finansiella företag att lämna uppgifter redan på underrättelsestadiet till Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen och Tullverket på begäran av dessa myndigheter.
Ulrika Boëthius
– De föreslagna ändringarna i lagarna, som ska införas i brottsförebyggande syfte skulle innebära en stor förändring av förutsättningarna för banksekretessen och mycket breda skyldigheter för banker och andra finansiella företag att överlämna uppgifter om företagets kunder till brottsbekämpande myndigheter, utan att en konkret brottsmisstanke föreligger, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.
Uppgifter föreslås kunna begäras i utredningar gällande all typ av brottslighet med ett års fängelse eller mer i straffskalan och omfatta alla uppgifter om en enskild kunds förhållanden i företaget.
– Att kundernas tillgångar, men även personuppgifter och uppgifter om ekonomiska aktiviteter, är i tryggt förvar hos företaget är en nödvändig förutsättning för kundernas och allmänhetens tillit till bankväsendet. Banksekretessen är en grundsten för medlemmarnas yrkesutövning som inte bör förändras lättvindigt, säger Ulrika Boëthius.
Utredningen föreslår också att den som arbetar på en bank eller annat finansiellt företag ska omfattas av tystnadsplikt för att inte röja att en brottsbekämpande myndighet har begärt in uppgifter. Om den anställde bryter mot denna tystnadsplikt kan hen dömas för brott enligt brottsbalken.
Finansförbundet stödjer ambitioner att vässa verktygen för att bekämpa brott. Samtidigt behöver nya åtgärder vara väl avvägda och ändamålsenliga. Det krävs ett gediget beslutsunderlag för att göra så långtgående förändringar som utredningen föreslår. Det behöver noga ses över hur utökade verktyg för brottsbekämpningen vägs mot intrång i den personliga integriteten och följderna för den som ska utföra arbetet. Det remitterade betänkandet utgör tyvärr inte ett sådant underlag. Utredningens direktiv nämnde inte uttryckligen finansiella företag. Därmed föreslår Finansförbundet att om de omfattande förslagen ska genomföras behöver de behandlas i en särskild utredning.
