AI har på kort tid gått från experiment till strategisk prioritet inom företags juridikavdelningar.
Nästan hälften, 47 procent, av juridikfunktioner har idag tillgång till generativ AI, och tekniken integreras nu i allt fler affärskritiska processer, enligt en ny global rapport från Thomson Reuters.
Utvecklingen markerar ett tydligt skifte: juridikavdelningar förväntas inte längre bara hantera risk.
– Det verkliga skiftet handlar inte om AI i sig, utan om hur juridik, skatt, compliance och teknik vävs samman i beslutsfattandet. Organisationer som lyckas med det kan röra sig snabbare utan ökad risk, säger Joakim Hahne, chef för norra Europa på Thomson Reuters.
Från effektivisering till affärsstrategi
AI har länge setts som ett verktyg för att effektivisera juridiskt arbete. Men fokus har nu breddats, från kostnadsbesparingar till strategisk påverkan på verksamheten, enligt rapporten.
Andelen chefsjurister som lyfter teknik som en prioriterad fråga har fördubblats på ett år, och majoriteten av dessa hänvisar specifikt till AI. Det handlar inte längre om att testa nya verktyg, utan om att arbeta strategiskt med AI.
Effektivare juridik men fortsatt osynlig
Trots snabba teknikinvesteringar finns en tydlig utmaning: att omsätta effektivisering till synligt affärsvärde. Rapporten visar att många juridikavdelningar har blivit bättre på att frigöra tid genom teknik, men att färre lyckas visa hur resurserna används för att uppnå affärsmålen.
– AI kan förbättra både tempo och kvalitet i juridiskt arbete. Men utan tydlig koppling till affärsmål riskerar värdet att stanna inom funktionen och inte nå ledningsnivå, säger Joakim Hahne.
Joakim Hahne, chef för norra Europa på Thomson Reuters
AI som del av ett större system
AI används i allt större utsträckning för att analysera risker och regulatoriska förändringar, automatisera dokumentgranskning och produktion samt för att stödja beslutsfattande med data och insikter.
– Nästa steg för många juristfunktioner är bättre integration, snarare än fler verktyg. Men den största effekten uppstår först när tekniken kopplas till befintliga arbetsflöden och affärsprocesser, säger Joakim Hahne.
Djup klyfta mellan chefsjurister och ledning
86 procent av chefsjuristerna anser att deras avdelning bidrar betydligt till organisationens övergripande mål, men bland företagsledningen (C-suite executives) delar bara 17 procent den bilden. Och nära hälften, 42 procent, av företagsledningen anser att juridikavdelningen bidrar lite eller inte alls.
– 2026 är inte ett år för chefsjuristen att göra mer utan ett år att göra arbetet synligt. Chefsjurister har under flera år ställt om för att bli mer affärsnära, det som saknas nu är att värdet syns och förstås i organisationen., säger Joakim Hahne.
Om rapporten
Rapporten 2026 State of the Corporate Law Department bygger på över 2 300 intervjuer med chefsjurister globalt och analyserar hur juridikfunktionen förändras i skärningspunkten mellan affär, teknik och ökade krav från ledningen.
Om Thomson Reuters
Thomson Reuters (TSX/NASDAQ: TRI) visar vägen framåt genom att sammanföra tillförlitligt innehåll och teknik som människor och organisationer behöver för att fatta rätt beslut. Företaget betjänar yrkesverksamma inom juridik, skatt, redovisning, regelefterlevnad, offentlig sektor och media. Dess produkter kombinerar högspecialiserad programvara och insikter för att ge yrkesverksamma den data, intelligens och de lösningar som krävs för att fatta välgrundade beslut och hjälpa institutioner att verka för rättvisa, sanning och transparens. Reuters, som är en del av Thomson Reuters, är en världsledande leverantör av tillförlitlig journalistik och nyheter. För mer information, besök tr.com.
