Lösningar på komplexa problem, nyskapande gestaltning och en mer effektiv tillverkningsprocess.
Låter det som en dröm? Det är det inte. Det är vad FOJABcode erbjuder, där code står för computational design.
Code handlar om att använda digitala beräkningsverktyg och programmering i designprocessen. Användningsområdena för arkitekter är många.
Ett är i tidiga skeden, exempelvis vid volymstudier för att räkna ut hur formen på en byggnad påverkar dess klimatavtryck. Eller vid studier av dagsljus, vindförhållanden och utsikter. För att maximera sjöutsikten i kvarteret Trummens strand i Växjö utvecklade FOJAB Utsiktsmaskinen, som visar hur mycket och hur fin sjöutsikt varje lägenhet har vid en viss form. Varje lägenhet planerades efter Utsiktsmaskinens resultat för mesta möjliga sjöutsikt.
Ett annat användningsområde är som modelleringsverktyg. Computational design kan bidra till nyskapande gestaltning och används med fördel vid friformsstrukturer och byggnader med organiska former.
– Ska konstruktionen samtidigt optimeras kan det vara alltför tidsödande att pröva sig fram till den ultimata formen, det är inte säkert att det ens går. Med hjälp av en matematisk modell kan man simulera olika lösningar och få fram ett starkt uttryck där geometri och konstruktion förstärker varandra, säger Henrik Malm, arkitekt och ansvarig för FOJABcode.
Trummens strand i Växjö, mobilitetshuset Dockan i Västerås och Kronprinsen i Malmö – tre exempel där FOJAB använt computational design.
FOJAB använder sig av computational design både i forskningssamarbeten och i projekt. Ett exempel är mobilitetshuset Dockan i Västerås, vars fasad består av plåt som har bockats längs krökta linjer.
– Vid bockning längs raka linjer kan man intuitivt förstå hur det bockade materialet beter sig, men när bockningslinjen är en kurva är det inte lika lätt. En digital modell togs fram för att simulera processen, som visade hur bockningslinjen borde se ut för att ge ett visst resultat, berättar Henrik Malm.
Arbetssättet innebar också att informationsflödet mellan design och produktion förenklades. Det är ytterligare ett användningsområde för computational design: effektivisering av tillverkningsprocessen. Ofta en välkommen bonus för beställaren.
Som vid renoveringen av Kronprinsen i Malmö, ett 27 våningar högt bostadshus byggt 1964 och med en fasad bestående av kakelmosaik i skiftande nyanser som ljusnar mot byggnadens topp. FOJAB gjorde inte bara mönstersättningen av de 1,9 miljoner mosaikbitarna med hjälp av computational design utan kunde också automatgenerera 1700 ritningar med ett knapptryck för omedelbar leverans till tillverkaren.
Och även om code utforskar arkitekturens möjligheter i en digitaliserad värld behöver det inte nödvändigtvis handla om spektakulära byggnader.
– Där det finns stora mängder data och där våra vanliga verktyg inte räcker till, där finns möjlighet att tillämpa code, säger Henrik Malm.
