[KRÖNIKA] Det har gått tolv månader sedan Frankrikes president Emmanuel Macron tillkännagav att han ville se “tio teknikföretag värderade till 100 miljarder euro” i Europa till 2030.
Målet var det senaste i raden av tillkännagivanden från europeiska beslutsfattare, som anger deras ambitioner för framtiden för Europas techbolag.
Något som sker samtidigt som vi ser framväxten av ett allt mer sofistikerat och framgångsrikt startup-ekosystem.
Ett år senare har Europas tillväxtbana börjat avta. Under 2021 slog finansieringen konsekvent rekord och Europa visade en accelererad tillväxttakt av enhörningar på 400 procent 2020, jämfört med 124 procent i USA. Idag står europeiska startups inför ett mer utmanande ekonomiskt klimat, och många måste fatta svåra beslut om vad de ska prioritera.
Ny forskning utförd bland Stripe-kunder – nästan tvåhundra av Europas snabbast växande startups och scaleups – visar att mindre än tjugo procent av dessa företag tror att Europa kommer att vara den globala teknikledaren under de kommande fem åren. Färre än hälften säger att de är optimistiska kring tillväxtmöjligheter på kort sikt.
Till en början kan man tro att detta har att göra med den makroekonomiska bilden. Men gräv lite djupare och du börjar se att den regulatoriska miljön är en viktig faktor.
För det första kan det vara överväldigande för små företag att komma igång, utan fördelen av stora avdelningar som kan hantera juridik, ekonomi och drift. Detta är särskilt fallet när reglerna är designade för och lättare att implementera av större företag, som har mer resurser och som startupföretag i undersökningen misstänker kommer högre upp på listan över beslutsfattares prioriteringar.
Nystartade företag i Europa spenderar enormt mycket tid och, framför allt, pengar på att bygga sin egen infrastruktur för att uppfylla kraven, och frånvaron av tydlig vägledning kan leda till ogynnsamt tolkningsutrymme. Allt mer värdefulla resurser, som kan läggas på att bygga fantastiska produkter, binds till juridiska kostnader.
Den stora omfattningen av denna reglerande “friktion” (långa och komplexa förfaranden) utgör ett mycket verkligt hot mot tillväxtpotentialen för nystartade företag och i förlängningen även dess överlevnad. Över hälften säger att det är den tid som ägnas åt att följa efterlevnadsprocesser som utgör det största problemet, och en av tre säger att de faktiskt övervägde att dra igång sin verksamhet någon annanstans i världen av just denna anledning.
Margreet Brenkman
När vi tar itu med denna fråga finns det lyckligtvis lite lågt hängande frukt som vi kan plocka. Att digitalisera fler statliga tjänster (exempelvis notarieprocesser), som har gjorts i Baltikum, skulle vara ett bra första steg för att stödja med effektiviseringar och hjälpa företag i tidiga skeden att komma igång snabbare. Behovet av att etablera tillfälliga digitala processer för företag under pandemin gav en färdplan för digital adoption. Politiker i hela Europa bör nu se till att varje interaktion med regeringen sker digitalt, såvida inte ett personligt möte är absolut nödvändigt.
För att stödja företag i ett tidigt skede i att implementera ny EU-lagstiftning i olika medlemsländer bör beslutsfattare förbättra tillgängligheten för befintliga initiativ som är utformade för att stötta.
Att aktivera och förenkla europeiska “one stop shops” skulle till exempel hjälpa till att visa företagen vad som behövs när det gäller efterlevnad och därmed minska tiden de lägger ner på regulatoriska krav.
Politiker kan också införa ett nytt “startup- och scaleup-test” (liknande det befintliga testet för små och medelstora företag), som bedömer kostnaderna och fördelarna med nya policyer som är specifika för internetföretag och utvärderar deras fördelar efter implementering.
Den andra frågan som vår forskning identifierar är potentiellt mer komplex. Frågan om hur man utformar regelverk som påskyndar teknisk innovation behöver uppmärksammas, särskilt när vi ser på framtiden.
Som ett teknikföretag med djupa rötter i Europa har vi sett på egen hand hur smart regleringspolitik kan driva innovation. När det är som bäst fungerar reglering som infrastruktur, som företag enkelt kan bygga på.
Ta PSD2, till exempel. Ett EU-omfattande system som syftade till att reglera betalningar gav ett tydligt, sektorsspecifikt ramverk som hjälpte till att sätta standarderna för branschen. Det finns en anledning till att så många av världens ledande fintechs är europeiska och företagen vi pratade med framhöll den positiva roll PSD2 har spelat här.
Vi måste nu se till att detta tillvägagångssätt ses som regeln, inte undantaget. Även om vi vet att beslutsfattare vill använda reglering för att främja innovation, säger Europas snabbast växande internetföretag att de inte ser effekten av det ännu. Misstanken om att de inte förstår verkligheten som startups står inför är förhållandevis väl förankrad.
En del av lösningen kommer därför att finnas i mer engagemang mellan nystartade företag och beslutsfattare. Genom att bygga på ansträngningar som redan pågår som EU:s Start Up Village, bör startups regelbundet rådfrågas för att säkerställa att deras problem återspeglas i all ny lagstiftning och hjälpa till att låsa upp deras uppfinningsrikedom. Att förstå hur man replikerar ramverk som PSD2 kommer att kräva särskilt nära samråd för att identifiera prioriterade sektorer och vilka policyer som är bäst rustade för att stödja dem.
Det finns ingen brist på initiativ utformade för att ta itu med friktionsområden för startups, från Scale Up Europe, till Startup Nation Standard, till de ansträngningar som gjorts av Europeiska kommissionen kring utvecklingen av en ny europeisk innovationsagenda. Allt fokus bör nu ligga på ett utförande som levererar för Europas startups, särskilt när den ekonomiska miljön förvärras.
Att sammanföra de nämnda befintliga insatserna bör vara en högsta prioritet för beslutsfattare. För att hjälpa till med genomförandet kan beslutsfattare skapa en central kontaktpunkt (till exempel en kommissionsledamot för digitalt entreprenörskap) för att ta itu med lagstiftningsspärrar och arbeta med medlemsstaterna för att säkerställa att de följer sina åtaganden.
Om vi kollektivt får detta rätt kommer Europa att komma ur denna svåra period starkare än någonsin. Det europeiska tekniska ekosystemet har fortfarande mycket att erbjuda. Ett imponerande djup av talang, en mängd toppuniversitet och de naturliga geografiska fördelarna kallas alla som positiva av de startups vi har pratat med. Kombinera allt detta med en mer stödjande, effektivare och mer friktionsfri regulatorisk miljö och tjurfallet för europeisk teknik blir svårt att ignorera.
Margreet Brenkman, chef för Norra Europa på Stripe.
