Båstad. AI förändrar inte bara hur företag arbetar – tekniken utmanar också affärsmodeller, kompetensförsörjning och arbetsmarknaden för en hel generation.
Det var ett av de tydligaste budskapen när Nordea Open Studio samlade näringslivsprofiler och experter till ett seminarium om AI:s vinnare, utmaningar och gränsdragningar. Moderator var Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
En av de branscher som står inför den mest genomgripande omställningen är den juridiska sektorn. Advokatbyråer och konsultföretag har i decennier byggt sina affärsmodeller på debiterbara timmar. När AI nu kan utföra många av de arbetsuppgifter som tidigare krävde mänsklig tid ställs den modellen på sin spets.
– Vi har tagit betalt för tid. Men när AI gör en stor del av arbetet fungerar inte den logiken längre, konstaterades under seminariet.
Från timdebitering till värdebaserad prissättning
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea
Enligt panelen är förändringen redan påbörjad. Advokatbranschen ser över alternativa prismodeller där fasta priser, abonnemang och värdebaserad prissättning blir allt mer aktuella.
Det handlar inte bara om att AI effektiviserar enklare arbetsuppgifter. Tekniken förändrar också relationen mellan kund och rådgivare.
– Frågan blir inte hur många timmar som lagts ner, utan vilket värde som faktiskt skapats.
AI förändrar vägen in i yrket
Samtidigt lyftes en växande oro för nästa generation akademiker.
Traditionellt har unga jurister, konsulter och andra nyutexaminerade byggt erfarenhet genom att utföra enklare arbetsuppgifter under handledning. Just dessa arbetsmoment är ofta de första som automatiseras med hjälp av AI.
Det väcker en större fråga än enbart kompetensförsörjning.
Hur ska unga människor få den praktiska erfarenhet som krävs när instegsjobben försvinner?
Moderator Annika Winsth lyfte det bredare samhällsperspektivet och påminde om erfarenheterna från 1990-talskrisen, då många nyutexaminerade möttes av en stängd arbetsmarknad.
– Vi kan inte skapa en generation som är välutbildad men aldrig får chansen att komma in på arbetsmarknaden. Sverige har ett stort ansvar att hitta nya vägar.
Panelen pekade samtidigt på att frågan inte bara är svensk. Nyligen har amerikanska forskare och Nobelpristagare varnat för att sysselsättningen bland unga högutbildade redan visar tecken på att minska i takt med AI:s framväxt.
Nya yrkesroller växer fram
Men AI innebär inte bara att arbeten försvinner – nya roller växer också fram.
Flera advokatbyråer rekryterar idag så kallade legal engineers, medarbetare som kombinerar juridik och teknik eller som har en ren teknisk bakgrund.
Det förändrar också synen på vilken kompetens som efterfrågas.
Tidigare var kombinationen juridik och ekonomi ofta den mest attraktiva. Framöver väntas teknisk förståelse, programmering och AI-kompetens bli allt viktigare, även i traditionella kunskapsyrken.
Panelen menade också att universiteten behöver anpassa utbildningarna och arbeta mer tvärvetenskapligt för att möta arbetsmarknadens nya krav.
AI demokratiserar avancerade kompetenser
En annan tydlig förändring är att AI sänker tröskeln till avancerade arbetsuppgifter.
En av deltagarna beskrev hur personer utan teknisk utbildning idag kan använda generativ AI för att skriva kod, samarbeta med utvecklare och ta roller som tidigare krävde flera års teknisk utbildning.
– Generalister kan idag göra betydligt mer än tidigare. AI gör att fler kan bidra inom områden som tidigare varit reserverade för specialister.
Det innebär samtidigt att framtidens konkurrensfördel inte enbart handlar om specialistkunskap, utan om förmågan att kombinera affärsförståelse, teknik och problemlösning.
Svenska företag har kommit olika långt
När samtalet kom in på näringslivet var bilden tydlig: Sverige har goda förutsättningar, men utvecklingen går i mycket olika takt.
Svenska företag beskrivs som digitalt mogna och väl rustade för AI-omställningen. Samtidigt är skillnaderna stora mellan organisationerna.
De företag som tidigt gjort AI till en strategisk fråga ligger redan långt framme och integrerar tekniken i verksamhetens kärnprocesser. Andra befinner sig fortfarande i ett inledande skede och riskerar att tappa konkurrenskraft om utvecklingen fortsätter i samma tempo.
AI handlar om mer än teknik
Seminariet avslutades med en bredare reflektion kring AI:s påverkan på samhället.
Tekniken förändrar inte bara produktiviteten utan också hur företag organiserar sig, hur utbildningssystemet behöver utvecklas och hur arbetsmarknaden ska ge nästa generation möjlighet att bygga erfarenhet.
Den kanske viktigaste slutsatsen från Nordea Open Studio var därför att AI inte främst är en teknikfråga.
Det är en ledarskapsfråga, en utbildningsfråga och i hög grad en samhällsfråga.
