Regeringens nya molnpolicy är ett steg i rätt riktning och sätter för första gången på nationell nivå frågor om leverantörsberoenden, data, säkerhet och portabilitet på den strategiska agendan.
Samtidigt är policyn vag i det som avgör mest: hur beroenden faktiskt ska minska i praktiken. Sverige står nu inför ett vägval i hur digital infrastruktur och framtidens AI ska kontrolleras.
Den nya molnpolicy pekar ut riktningen, men saknar tydliga krav på upphandling, exitstrategier och hur offentlig sektor ska undvika inlåsning i centrala moln- och AI-system. Det gör att en avgörande fråga kvarstår redan från början: vem kommer i praktiken att kontrollera den moln- och AI-infrastruktur som allt mer av svensk offentlig sektor och näringsliv bygger på?
Europa befinner sig i en fas där digital infrastruktur allt tydligare ses som strategisk. Det pågår en snabb omställning där länder och organisationer minskar sitt beroende av ett fåtal globala teknikleverantörer. Utvecklingen handlar inte längre bara om IT-drift, utan om kontroll över data, beräkningskraft och den infrastruktur som nu utgör grunden för AI-ekonomin.
Europeiska banker, myndigheter och företag omprövar sina molnstrategier och kopplar dem i allt högre grad till säkerhet, konkurrenskraft och handlingsfrihet. Detta är inte en tillfällig trend, utan en strukturell förflyttning: från fokus på kostnad och effektivitet till fokus på kontroll. Ett exempel är Nederländernas centralbank, som valt att flytta delar av sina molntjänster till det tyska bolaget Schwarz Digits. Danmark har påbörjat en utfasning av vissa amerikanska system på statlig nivå, och i Tyskland har Schleswig-Holstein ersatt amerikanska kontorsprogram för tiotusentals anställda.
Gemensamt är att molnfrågan inte längre ses som en teknisk drift, utan som en fråga om kontroll över kritisk digital infrastruktur.
Samtidigt fortsätter svenska offentliga verksamheter i flera fall att fördjupa sina beroenden av de dominerande globala plattformarna. Skatteverkets beslut att införa Microsoft 365 och Teams illustrerar hur utvecklingen i Sverige ofta präglas av ökad koncentration till ett fåtal leverantörer, samtidigt som flera europeiska länder aktivt arbetar för att skapa större flexibilitet och minska strategiska beroenden.
Joakim Öhman, vd Elastx
AI förändrar spelplanen
Det som gör utvecklingen mer avgörande är artificiell intelligens. AI, data och moln är nu tätt sammanlänkade. Den som kontrollerar molnplattformar kontrollerar i praktiken också förutsättningarna för AI-utveckling: var modeller tränas, hur data används och vilken beräkningskraft som finns tillgänglig.
För svenska företag innebär det att molnval inte bara handlar om IT-drift, utan om tillgång till AI-kapacitet och framtida konkurrenskraft. För myndigheter handlar det om handlingsfrihet när AI blir en integrerad del av välfärd, beslutsstöd och offentlig service.
Ett strukturellt beroende med ekonomiska konsekvenser
I dag domineras den europeiska molnmarknaden av ett fåtal globala aktörer, där Amazon, Microsoft och Google har en central roll. Det skapar inte bara beroende, utan även inlåsning i de plattformar som bär både data och AI-system. Europa spenderar årligen omkring 3 000 miljarder kronor på it-tjänster från USA. I takt med att AI blir en central produktivitetsmotor förstärks denna utveckling. Det innebär att kontroll över moln- och AI-infrastruktur i praktiken också påverkar var framtidens värdeskapande sker. För svenska beslutsfattare blir frågan därför hur offentlig sektor och näringsliv undviker att låsa in sig i strukturer som begränsar framtida handlingsfrihet.
Vad betyder detta för Sverige?
Konsekvenserna blir nu tydliga för tre grupper:
- För företag handlar det om konkurrenskraft och innovationsförmåga. AI kräver flexibel och skalbar beräkningskraft, och inlåsning kan påverka både kostnader och utvecklingstakt.
- För myndigheter handlar det om handlingsfrihet och robusthet när kritiska tjänster blir beroende av externa plattformar.
- För beslutsfattare handlar det om att säkerställa att dagens infrastrukturbeslut inte begränsar framtida valmöjligheter i en AI-driven ekonomi.
Sveriges regering står vid ett vägval
Europa håller på att omdefiniera sin digitala struktur. Investeringar i europeisk moln- och AI-kapacitet ökar, och krav på interoperabilitet och portabilitet blir allt vanligare. Sverige har genom molnpolicyn tagit ett viktigt steg i att erkänna dessa frågor. Det är ett viktigt skifte i synsätt.
Men det avgörande steget återstår: att gå från principer till faktisk förmåga att styra, byta och utveckla digital och AI-infrastruktur på egna villkor. Sverige har stark digital kompetens och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Men utan tydliga strategier riskerar vi att andra definierar spelreglerna för den infrastruktur vi blir allt mer beroende av.
Detta handlar inte enbart om teknik eller säkerhet. Det handlar om kontroll, konkurrenskraft och vilken roll Sverige kommer att ha i den globala digitala ekonomin. Molnpolicyn är ett steg i rätt riktning. Men frågan kvarstår: vill Sverige vara med och forma den nya AI- och molninfrastrukturen, eller anpassa sig till den i efterhand?
I en tid där AI, data och moln är tätt sammanflätade med ekonomisk utveckling är detta ett vägval som kommer att definiera både handlingsfrihet och konkurrenskraft långt fram i tiden.
Joakim Öhman, vd Elastx
