Med det kommande digitala produktpasset skärper EU kraven på europeiska företag när det gäller hållbarhet och transparens.
Men de företag som börjar förbereda sig i tid står inför ett gyllene tillfälle att komma närmare sina kunder och anpassa sig till en mer datadriven framtid.
Medan många företag har näsan begravd i scope 2-beräkningar, energiförbrukning och CO2-baslinjer är det lätt att glömma att ett annat EU-initiativ är precis runt hörnet som kommer att ha minst lika stor inverkan på europeiska företag som ESG-rapporteringskravet: EU:s digitala produktpass.
Passet är en del av EU:s bredare arbete för att främja en cirkulär ekonomi och det kommer att ställa fundamentalt annorlunda krav på hur både underleverantörer och OEM:er (original equipment manufacturers) arbetar med data och produktdesign.
Batteritillverkare kommer att vara de första att bekanta sig med det digitala produktpasset – detta redan i februari år 2027 – men det är bara början. År 2030 kommer det att omfatta alla sektorer inom den europeiska industrin. Och för vissa företag kan det innebära en stor omvälvning om de inte kommer igång i tid.
Tillverkaren är ansvarig för varje komponent
Det digitala produktpasset är en del av EU:s Green Deal som ska göra Europa till den första koldioxidneutrala kontinenten 2050. En vision som utmanas av det faktum att varje EU-medborgare genererar 4,8 ton avfall per år.
I slutändan är syftet med passet att göra tillverkaren av en viss produkt ansvarig för att återvinna reservdelar och andra material i slutet av dess livstid. Därför kommer passet att följa produkten under hela dess livstid och samla in uppgifter om t.ex. reparationer, klagomål, utbyte av reservdelar och annan dokumentation.
Detta innebär att tillverkaren inte kan undandra sig ansvaret för produkten när den har sålts vidare, eftersom underleverantören också är ansvarig för den enskilda komponenten.
En hälsosam övning för många
Filip Stål, Nordenchef, PTC
Det råder ingen tvekan om att införandet av ett sådant pass självklart medför vissa kostnader. Min uppfattning är dock att om man kommer igång i tid så kommer fördelarna att överväga nackdelarna med råge. Och det är därför du bör omfamna EU:s digitala produktpass snarare än att rynka på näsan åt det.
För det första tvingar EU:s digitala pass i stort sett alla företag att fundera över hur de utvinner sina råvaror och hur de kan få ut så mycket värde som möjligt av sina material. Detta är utan tvekan en hälsosam övning för många.
För det andra kommer lagstiftningen att påskynda många företags digitala omvandling – detta helt enkelt därför att de kommer att tvingas överväga hur de samlar in, lagrar och sprider sina digitala produktdata.
För det tredje – och enligt min mening är detta en viktig punkt som många förbiser – kommer passet att tvinga industriföretag att i större utsträckning designa med cirkularitet i åtanke; till exempel genom att utforma sina produkter så att de håller längre och bättre, göra det lättare att återvinna värdefulla material när produkten är utsliten eller använda mer resursvänliga material. Detta kommer i sin tur att bana väg för nya affärs- och intäktsmodeller, t.ex. högre underhålls- och serviceintäkter och lägre produktionskostnader.
Ingenting kommer av sig självt
Men ingenting kommer av sig självt. Om du vill ha en sund och konkurrenskraftig verksamhet på andra sidan 2030 är det viktigt att du inte stoppar huvudet i sanden och hoppas på det bästa.
Det kommer att krävas att både OEM:er och leverantörer börjar designa sina produkter med modularitet och återanvändbarhet i åtanke, eller att tillverkare digitaliserar sina produktdata och processer så att använda AI och avancerade simuleringar kan användas för att hitta de mest optimala konstruktionerna och produktionsmetoderna.
Det viktiga är att komma igång nu – även om du känner att du har fullt upp med ESG-rapporteringen. För en sak är säker: Du kommer inte att ha en lönsam verksamhet efter 2030 om du fortsätter att hänvisa till din baslinje för 2020.
Filip Stål, Nordenchef, PTC
