Storbolagens klimatambitioner eller konsekvenser av klimatrisker syns inte i den finansiella rapporteringen.
Nästan nio av tio large cap-bolag i Sverige kommunicerar klimatmål i årsredovisningen, men mindre än hälften upplyser om effekten av klimatrelaterade frågor i de finansiella rapporterna enligt en ny studie från EY.
Klyftan mellan löften och siffrorna riskerar påverka förtroendet från investerare och andra intressenter. Studien visar också en positiv trend. Andelen bolag som inkluderar klimat i rapporteringen har mer än fördubblats på två år, från 17 procent 2022 till 43 procent 2024.
Klimatambitioner syns inte alltid i de finansiella rapporterna visar en svensk studie från EY. För tredje året i rad har rådgivnings- och revisionsföretaget analyserat hur klimatrelaterade frågor återspeglas i 93 årsredovisningar från Stockholmsbörsens storbolagslista. Studien visar att klimatmål och andra hållbarhetsfrågor ofta omnämns i övriga delar av årsredovisningarna, exempelvis förvaltningsberättelsen eller hållbarhetsrapporten, men klimatlöftena får inte samma tyngd i de finansiella rapporterna.
Få börsbolag i Sverige rapporterar hur klimatrisker påverkar ekonomin – även om andelen har ökat under senaste tre åren
Hela 88 procent av de granskade bolagen nämner klimatmål i årsredovisningen och 71 procent diskuterar klimatrelaterade risker, vilket kan jämföras med att det endast är 43 procent som nämner klimat i sina finansiella rapporter. Studien visar dock en positiv trend i att det har blivit allt vanligare under de undersökta åren att företag adresserar frågan i de finansiella rapporterna, från 17 procent 2022 till 43 procent 2024.
Studien visar att det finns ett gap i årsredovisningarna kring hur klimatpåverkan redovisas. Hållbarhetsrelaterade frågor behandlas ofta i den delen som inte innehåller den finansiella rapporteringen. Men få bolag visar hur klimatmål eller klimatrelaterade risker faktiskt påverkar verksamhetens ekonomi, till exempel vid avsättningar för miljöåtaganden eller antaganden vid nedskrivningstester av tillgångar. Det positiva är att antalet bolag som nämner klimat i de finansiella rapporterna har blivit fler, men det saknas fortfarande i relativt stor utsträckning detaljerade upplysningar som visar på konkreta finansiella konsekvenser.
Pernilla Lundqvist, partner på EY och ansvarig för den svenska avdelningen för redovisning och finansiell rapportering.
– När effekterna av klimatförändringarna blir tydligare, ökar konsekvenserna för bolagen och därmed också behovet av information. För att skapa transparens och förtroende krävs en helhet i rapporteringen om klimatfrågor. Information om klimat- och andra hållbarhetsfrågor i framvagnen måste hänga ihop med de upplysningar som lämnas i de finansiella rapporterna. Det förutsätter samarbete mellan olika avdelningar och en löpande analys av hur klimatfrågor och klimatrelaterade risker påverkar bolagets ekonomi. 2025 är också första året som större noterade svenska bolag ska rapportera enligt CSRD och de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna. I takt med att transparensen runt hållbarhetsfrågor ökar, så tror jag att vi kan förvänta oss att detta även påverkar innehållet i den finansiella delen av årsredovisningen, säger Pernilla Lundqvist, partner på EY och ansvarig för den svenska avdelningen för redovisning och finansiell rapportering.
Skillnader mellan branscher i klimatrapporteringen
Malin Karlsson, redovisningsspecialist på EY och projektledare för studien
Studien visar vissa skillnader mellan branscher. Företag inom, industri, konsumentvaror och tjänster samt råmaterial nämner klimat i sina finansiella rapporter i större utsträckning än andra sektorer.
– Förväntan ökar på bolag att rapportera tydliga klimatrelaterade risker och möjligheter. Utvecklingen går åt rätt håll, men vår analys visar att många bolag fortfarande nöjer sig med alltför generella formuleringar. Investerare behöver tydligare och mer företagsspecifik information för att förstå hur klimatmål och klimatrisker påverkar eller kan komma att påverka den finansiella rapporteringen, säger Malin Karlsson, redovisningsspecialist på EY och projektledare för studien, samt doktorand inom klimatrelaterade frågor i finansiell rapportering på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
