Straffa inte Sveriges mest framgångsrika bildelning

En femtedel av Sveriges bilar, över en miljon bilar, ägs av företag.

Straffa inte Sveriges mest framgångsrika bildelning 1Tjänstebilar har en avgörande roll i många verksamheter, bilen är helt nödvändig för stora delar av näringslivet. Det går inte att en föreställa sig hur det skulle fungera om inte servicetekniker, hemtjänstpersonal, sjukvårdare säljare m fl hade tillgång till bil. Med bil kommer de som löser problem snabbt på plats. Med bil kommer säljarna ut och skapar nya affärer och därmed jobb för företagen. Flest tjänstebilar finns i jord och skogsbruket, motorbranschen och inom ekonomi och juridik. Då två tredjedelar av alla nya bilar säljs till juridiska personer driver företagens miljökrav även omställningen av bilparken mot fossilfrihet. Den absolut största andelen av laddbara bilar köps idag av företag.

Ungefär 300 000 av Sveriges tjänstebilar delas mellan företagen och de anställda som då även kan använda dem privat. Fördelningen mellan privat användning och användning i tjänsten varierar naturligtvis stort. Dagens skatteregler säger att så fort en tjänstebil används privat mer än 10 gånger per år eller körs mer än 100 mil så uppstår en skattepliktig förmån, och då kallas bilen för ”förmånsbil”. Detta är en mycket restriktiv begränsning som ofta gör att användaren tvingas köra omvägar för att lämna fordonet på arbetsplatsen istället för att kunna ta fordonet med sig hem om det skulle vara närmare.

Begreppet ”förmånsbil” kan lätt missuppfattas. Få företag har idag bil som löneförmån. De som har bil får den för att bilen är ett nödvändigt arbetsredskap. Företagen har ofta krav på tjänstebilarna så de passar för uppgiften; hårdare miljökrav, val av bilmodell, val av utrustning, krav på säkerhet och inte sällan förses bilarna med olika former av budskap eller varumärken. Dessutom har de flesta företag policys med vissa begränsningar om hur bilen får användas. Detta gör att nyttjandet av tjänstebil inte kan jämföras med att ha en motsvarande privat bil. Ändå betraktas att dela tjänstebilen med sin arbetsgivare som en förmån som beskattas högt. Nu föreslår regeringen och samarbetspartierna C och L ännu högre beskattning genom att schablonen som används för att beräkna värdet av bilförmån justeras upp med 30 procent, eller 10 000 kronor om året, för de vanligaste tjänstebilarna.

I teorin skulle en hårdare beskattning av privat användning av tjänstebilar leda till att de som har tjänstebil väljer att även ha en privat bil. För bilbranschen skulle det i teorin betyda att vi fick sälja fler bilar. Men i praktiken är det bra både för företagen och anställda att dela på ansvar och kostnad för tjänstebilen. Det talas mycket om att stimulera delningsekonomi men sällan om de 300 000 svenskar som delar bil med sin arbetsgivare och därmed sannolikt utgör Sveriges i storlek och ekonomiskt största delningskollektiv. Istället för att uppmuntra detta vill nu regeringen och samarbetspartierna C och L öka beskattningen med 2,3 miljarder kronor om året. Har de glömt alla fina tankar på delningsekonomi?

Charlie Magnusson