Svenskar födda på 1980- och 90-talet riskerar i högre utsträckning att hamna i en skuldfälla än andra generationer.
Åldersgruppen är särskilt drabbad eftersom de dragit på sig stora lån men ännu inte nått tillräcklig lönenivå.
Framtida räntehöjningar eller bundna lån som löper ut kan leda till att många inte klarar av att betala sina utgifter. Det visar en genomgång som lånejämförelsetjänsten Sambla gjort.
Den så kallade millenniegenerationen, barn födda 1981–1996, har drabbats särskilt hårt av det ekonomiska läget i Sverige. De är nämligen generationen med högst skuldkvot, det vill säga relationen mellan en persons storlek på lån i förhållande till inkomst. De är också en åldersgrupp vars skuldbelopp ökat kraftigt hos Kronofogden – med 1,8 miljarder kronor under 2023 jämfört med första halvåret 2022 (26–44 år) och det väntas öka ännu mer under 2024.
– Det är många som har det tufft ekonomiskt nu och särskilt många i den här generationen eftersom de har dragit på sig stora lån som de ännu inte hunnit betala av. Våra rådgivare möter dagligen människor som har svårt att få ihop vardagsekonomin där stigande räntor är den främsta orsaken, säger Jasmin Svraka, Sverigechef, Sambla Group.
En schablonräkning som Sambla låtit göra visar att en person i Sverige med en inkomst efter skatt på 23 092 kronor (medianinkomst för åldersgruppen) mellan 2022 och 2023 har gått från att ha cirka 8 400 kronor över varje månad till att nu endast ha cirka 2 700 kronor.
Samtidigt som utgifterna ökar minskar även reallönerna. År 2022 var det första året på flera decennier som reallönen sjönk jämfört med året innan. Ytterligare räntehöjningar eller försämrade villkor, som när bundna lån går ut, skulle innebära att fler inte klarar av att täcka sina kostnader.
– Förutom de givna kortsiktiga konsekvenserna som detta innebär finns det även långsiktiga att ta hänsyn till. Även de som klarar sig igenom tuffare tider kommer inte ha råd att spara i samma utsträckning, vilket kan leda till utebliven ekonomisk buffert och lägre pension, säger Jasmin Svraka.
Räkneexemplet visar skillnaden i månadskostnader mellan 2022 och 2023
Sambla Group har använt Konsumentverkets kalkyl för hushållskostnader för 2022 och 2023. På ett år har hushållskostnaderna ökat med 16,8 procent.
Exempelpersonens räntekostnader har mellan januari 2022 och oktober 2023 ökat med 241 procent, från cirka 1 818 till 6 195 kronor i månaden.
Mellan 2022 och 2023 har personen gått från att ha cirka 8 400 kronor över i månaden till att nu ha cirka 2 700 kronor.
I exemplet bortser vi från till exempel gymkort, sparande och pension. Ingen hänsyn tas heller till ett eventuellt ränteavdrag.
