Bygg- och rivningsavfall står för cirka en tredjedel av Sveriges avfallsmängder.
Trots att stora mängder av detta avfall håller hög kvalitet är det lite som i dagsläget återbrukas.
IVL har i en rapport för Boverket utforskat hur den digitala tekniken kan stödja ett ökat återbruk.
– En viktig nyckel för att skapa ett hållbart bostadsbyggande är att det finns tillgång till tillförlitlig och spårbar information om byggmaterialens miljöpåverkan. Det kan uppnås med stöd av digitalisering, men för att den digitala tekniken ska komma till sin rätt krävs även förändrade arbetssätt, till exempel i hur vi lagrar information kring våra byggmaterial, säger Jeanette Green, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Idag står den brutna kedjan av information genom byggprocessens som ett hinder för ökat återbruk. Avsaknaden av digitala stöd för att säkerställa ett obrutet flöde har länge varit en fråga för diskussion mellan byggprocessens aktörer. I projektet ”Digital tvilling – en loggbok för innovativt och hållbart bostadsbyggande” har IVL därför utforskat hur nya digitala arbetssätt kan främja utvecklingen av ett obrutet digitalt flöde av miljöinformation kopplat till byggmaterial.
– I vårt arbete med hållbarhet och byggnader stöter vi ofta på ambitioner kring att bygga cirkulärt, giftfritt och klimatneutralt. Men det är först när byggnadens hållbarhet kan har spårbarhet tillbaka till byggmaterialens deklarerade miljöpåverkan som vi kan få framtidens klimatneutrala och giftfria materialdatabanker för cirkulärt byggande, säger Jeanette Green.
Digitala tvillingar, det vill säga digitala kopior av fysiska byggnader, som innefattar byggnaders system för värme och ventilation, har blivit vanligare i byggsektorn men fortfarande saknas det stöd för att kunna jobba effektivt med hållbarhetsnyckeltal som också innefattar det material som ingår i byggnaden. Den loggbok som upprättas i externa databaser för att spåra byggprodukter ger mer en ögonblicksbild av ett enskilt skede av byggprocessen.
– Arbetssättet i dagens byggprocess, med många utbyten av material längs vägen, gör att det blir svårt att hålla informationen uppdaterad. Det får till följd att tillförlitligheten brister, vilket i sin tur hindrar återbruk och cirkulära materialflöden, säger Eva Stattin på IVL.
Tekniska lösningar så som digitala tvillingar och så kallad blockkedjeteknik kan ändra på detta men för att dessa tekniker ska komma till sin rätt behöver de förekommas av standardiserade sätt för digital identifiering och dokumentation av byggmaterialens miljöinformation visar projektet. Digitala tvillingar som också innefattar information om byggmaterial i en loggbok skulle vara av värde, men det kräver att loggboken innehåller korrekt och uppdaterad information.
– För att komma dit behövs en uttalad och gemensam strävan efter ett obrutet flöde av miljöinformation från byggprocessens samtliga aktörer. Nuvarande arbetssätt behöver förändras drastiskt för att byggnader ska kunna utvecklas till de ”materialbanker” som de faktiskt har potential att vara, säger Eva Stattin.
