För inte så många år sedan var byggbranschen ointresserad av logistik och logistiksystem.
Detta har nu svängt. Byggentreprenörer, fastighetsägare, kommuner och regioner ser allt fler fördelar.
Samtidigt finns mer att önska hos de arbetssätt som tillämpas idag.
Anna Fredriksson som är biträdande professor vid Linköpings universitet och del av Bygglogistikgruppen har tillsammans med kollegor undersökt tretton olika svenska bygglogistiklösningar. Forskarna har kartlagt vilka tjänster (funktioner) som använts, vilka som var huvudmän (oftast beställare) och vilka som var operatörer.
Leveranskalender
I samtliga fall användes ett boknings- och planeringssystem (leveranskalender) för att hålla ordning på beställningar, transporter och leveranser. På trånga byggplatser utan uppläggningsytor tillämpades inbärning av material till det som byggdes. I många fall kombinerades denna hantering med ett bygglogistikcenter (mellanlager) och en slingbil som skötte transporterna från detta.
I logistiklösningen kunde också ingå att byggmaterialleverantören etablerade ett lager eller en butik, på eller nära byggplatsen. Uthyrare av maskiner kunde etablera uthyrningsservice lokalt, eller genom leverans till en smart-container vid bygget. Till möjliga logistiklösningar kunde forskarna också räkna utbildning (av underentreprenörer i interna föreskrifter med mera på arbetsplatsen), snöröjning, avfallshantering och hissberäkningar för att minimera vertikalt transportarbete. På vissa byggen fanns en avdelad logistikkoordinator som svarade för hur olika delar av byggplatsen fick disponeras.
Det förekom tre kategorier av huvudmän: fastighetsägare/beställare, byggentreprenörer samt kommuner.
Nya operatörer
Efterfrågan på logistiksystem har gjort att det växt fram nya typer av operatörer. Leverantörer av kommersiell programvara och konsulter svarar för de mjuka leveranserna. Åkerier och maskinföretag sköter transporter, snöröjning och avfallshantering. Företagen som svarar för byggmaterial och byggprodukter, vidgar och vässar sitt erbjudande för att underlätta beställarens logistik, genom att erbjuda Just In Time-leveranser och mellanlager nära byggplatsen.
– Idag inser byggbranschen potentialen att spara tid och kostnader med bygglogistik. Ännu mer vinster än idag skulle kunna göras om märkning och spårning av produkter och datainsamlingen fungerade bättre och samordnades mellan olika system, även med beställarnas affärssystem. En dröm vore sedan att få ett slutligt saldo på hur mycket material och produkter som hade byggts in i huset. Med samordning av information skulle ytterligare besparingar kunna göras, avslutar Anna Fredriksson.
Av Kjell-Arne Larsson
Referens: Fredriksson, A., Janné, M. and Rudberg, M. (2021) Characterizing Third-Party Logistics Setups in the Context of Construction, International Journal of Physical Distribution and Logistics Management
