En ny forskningsstudie från Lunds universitet visar att en av fem personer med stora skulder har försökt begå självmord en eller fler gånger.
Vården måste börja ställa frågor om ekonomi när patienter söker vård för psykisk ohälsa.
Det menar Henrik Levinsson som är en av forskarna bakom studien.
Studien baserar sig på 641 individer som rekryterats antingen från Kronofogden eller från verksamheter som ägnar sig åt skuldrådgivning. Gemensamt för många är att de lever ensamma, att de ofta har gått igenom en livskris, t.ex. skilsmässa, att de ofta står utanför arbetsmarknaden och att de känner sig fångade i en situation som de inte kan ta sig ur.
Henrik Levinsson
– I vår studie var det fler kvinnor än män försökt ta sina liv. Så ser det ut i annan suicidforskning också. Sedan är det fler män än kvinnor som verkligen dör genom självmord, säger Henrik Levinsson. Det brukar kallas för suicidparadoxen.
Det finns idag inga exakta siffror på hur många som försöker ta sina liv i Sverige. Enligt Folkhälsomyndighetens siffror vårdas ca 73 personer på 100 000 för skador som uppkommit vid självmordsförsök eller självskadebeteende och ca 14 personer per 100 000 invånare i Sverige tar sitt liv varje år.
– Att var femte överskuldsatt person har försökt ta sitt liv en eller fler gånger är en extremt hög siffra som vi ofrånkomligen bör reagera på, säger Henrik Levinsson. Eftersom sambandet är så starkt måste vårdpersonal börja ställa frågor om patientens ekonomiska situation om denne visar symptom på att må psykiskt dåligt. Det kan kännas närgånget men det kan rädda liv om man erbjuder stöd och adekvat behandling.
I en del länder samarbetar skuldrådgivare med hälso- och sjukvården. Detta är något som Sverige borde tittare närmare på, menar Henrik Levinsson. Men han efterlyser också mer forskning om sambandet mellan överskuldsättning och självmord. Bland annat behöver man göra långtidsstudier för att följa individer under en längre tid.
