E-legitimation är inte längre bara en fråga om säker inloggning.
Inför 2027 hamnar frågor om redundans, alternativa identifieringsmetoder, EU digitala identitetsplånbok och reglerna för identitetsväxling allt högre på agendan.
För banker, finansbolag och andra digitala tjänsteleverantörer gäller det att förbereda sig på en mer komplex identitetsmarknad.
Utvecklingen inom e-legitimation går snabbt, men alla förändringar sker inte i den takt som marknaden förväntar sig. Det blev tydligt under webbinariet Vad händer 2027 inom e-identitet?, där deltagarna fick en genomgång av aktuella utvecklingsområden och de frågor som kommer att påverka organisationernas val av identifieringslösningar framöver.
En av de frågor som fortsätter att vara central är redundans. Diskussionen var aktuell redan förra året, och under 2026 har behovet av alternativa lösningar och fungerande reservrutiner fortsatt att stå högt på agendan.
För verksamheter där digital identifiering är avgörande för kundrelationer och affärsprocesser handlar det ytterst om tillgänglighet och kontinuitet. Vad händer om en e-legitimation inte fungerar, om en leverantör får driftproblem eller om en viss identifieringsmetod inte kan användas? Att ha fler än ett alternativ blir därför en viktig del av organisationens säkerhets- och kontinuitetsarbete.
SverigeID och nya alternativ på marknaden
En annan viktig fråga inför 2027 är utvecklingen av nya svenska e-legitimationer. Under webbinariet lyftes bland annat SverigeID, som är ett av de initiativ som följs av marknaden.
Fler alternativ kan bidra till en bredare och mer flexibel marknad för digital identifiering. Det kan också ge organisationer större möjligheter att anpassa sina lösningar efter olika kundgrupper, säkerhetskrav och användningsområden.
Samtidigt är det viktigt att skilja mellan en lanserad tjänst, en e-legitimation som är godkänd för ett visst användningsområde och en lösning som faktiskt har fått bred användning. För organisationer som planerar sina framtida identitetslösningar blir därför status, tillitsnivå och användbarhet viktiga faktorer att följa.
Kivra ID lanseringen fortfarande en öppen fråga
Kivra ID var också en del av diskussionen. När frågan behandlades i slutet av föregående år fanns förväntningar om att tjänsten skulle lanseras som godkänd e-legitimation under första kvartalet 2026.
I mars kom dock beskedet att lanseringen sköts upp. Vid tidpunkten för webbinariet fanns inget nytt lanseringsdatum presenterat.
Intresset för Kivra ID kvarstår, men när tjänsten blir tillgänglig och vilken roll den kommer att få på marknaden återstår att se. Det är därför en utveckling som kan bli aktuell att följa även under 2027.
EU digitala identitetsplånbok blir allt viktigare
Ett av de större utvecklingsområdena är EU digitala identitetsplånbok, ofta kallad EUDI Wallet. Frågan har varit aktuell under hela 2026 och väntas få fortsatt stor betydelse framöver.
Ambitionen med den europeiska digitala identitetsplånboken är att ge människor och företag möjlighet att använda digitala identitetsuppgifter och intyg på ett säkert och mer enhetligt sätt inom EU.
För finansbranschen kan utvecklingen få stor betydelse. Digital identifiering och verifiering av uppgifter är centrala delar av exempelvis kundkännedom, onboarding och andra processer där identitet och behörighet behöver säkerställas.
EU-plånboken innebär därför inte bara en ny teknisk lösning, utan kan också påverka hur företag utformar sina digitala kundresor och hur identitetsuppgifter delas mellan olika tjänster och organisationer.
BankID och frågan om identitetsväxling
En särskilt intressant del av webbinariet handlade om hur olika inloggningsmetoder får kombineras. En deltagare ställde frågan om en användare som har loggat in med BankID senare kan erbjudas inloggning med användarnamn, lösenord och tvåfaktorsautentisering som alternativ.
Svaret berörde ett viktigt säkerhetsbegrepp: identitetsväxling.
Grundprincipen är att en organisation inte får använda en redan etablerad identitet för att stärka eller överföra förtroendet till en annan identitet på ett otillåtet sätt. Det är särskilt viktigt att inte skapa en inloggningssekvens där en starkt verifierad identitet, exempelvis genom BankID, i praktiken används för att legitimera en svagare identitet.
Däremot behöver bedömningen göras utifrån hur lösningen är utformad och varför de olika inloggningsmetoderna används. Om en alternativ metod erbjuds som ett separat och tydligt identifieringsalternativ, snarare än som ett sätt att växla eller förstärka en annan identitet, kan förutsättningarna vara annorlunda.
Det är en viktig distinktion för organisationer som vill kombinera flera inloggningsalternativ. Det räcker inte att fråga om en metod är säker i sig. Man måste också förstå hur den samverkar med övriga metoder i hela identifieringsflödet.
Från teknikval till strategisk identitetsfråga
En tydlig slutsats från webbinariet är att organisationer behöver tänka bredare kring digital identitet. Det handlar inte längre enbart om vilken e-legitimation som ska användas för inloggning, utan om hur hela identitetslösningen ska fungera över tid.
Redundans, nya e-legitimationer, EU digitala identitetsplånbok och reglerna kring identitetsväxling är delar av samma större förändring.
För banker, finansbolag och andra aktörer med höga krav på säker identifiering blir det allt viktigare att ha kontroll över vilka metoder som används, vilka tillitsnivåer de erbjuder och hur de fungerar tillsammans.
En annan viktig poäng från webbinariet var att det inte finns en lösning som passar alla kunder och verksamheter. Olika organisationer har olika behov, risknivåer och tekniska förutsättningar. Därför behöver valet av e-legitimation och identifieringsmetod utgå från det konkreta användningsfallet.
2027 kräver framförhållning
Utvecklingen under 2026 visar att den svenska marknaden för e-legitimation är i förändring. Nya initiativ växer fram, EU digitala identitetsplånbok tar allt större plats och frågor om redundans och säker användning av flera identifieringsmetoder blir allt mer aktuella.
Inför 2027 behöver organisationer därför ställa sig några grundläggande frågor:
- Har vi tillräcklig redundans om en identifieringstjänst inte är tillgänglig?
- Vilka nya e-legitimationer behöver vi kunna stödja?
- Hur förbereder vi oss för EU digitala identitetsplånbok?
- Är våra inloggningsflöden utformade så att reglerna för identitetsväxling följs?
- Har vi valt rätt identifieringsmetod för respektive kund och tjänst?
E-legitimationens framtid handlar i allt högre grad om att kombinera säkerhet, tillgänglighet och användarvänlighet. För finansbranschen, där förtroendet är en grundförutsättning för varje digital kundrelation, blir förmågan att hantera den utvecklingen en allt viktigare konkurrensfaktor.
