I Sverige har BankID:s nya digitala id-kort lockat många användare sedan lanseringen i sommar.
Utbildning kring säkerhet är en av flera aspekter som länder som kommit långt inom digitalt ID, som Sverige, bör tänka på.
Det säger Helena Nimmo, global IT-chef på IT-tjänsteföretaget Endava, som utvecklar sin syn nedan kring vad företag, privatpersoner och myndigheter bör fokusera på.
Redan under den första månaden hade över 700 000 användare anslutit sig till BankID:s digitala id-kort. BankID, som funnits i 20 år, används av cirka 8,4 miljoner svenskar inklusive nästan alla folkbokförda svenskar mellan 18-67 år.
Hur ligger Sverige till i ett internationellt perspektiv med digitala ID?
-Sverige ligger med sitt BankID långt fram, tillsammans med länder som Estland (e-Estonia), Finland (Suomi.fi), Singapore (SingPass) och Indien (Aadhaar).
-Jag ser ett mönster att i länder där invånarna generellt litar mer på den offentliga sektorn tycker man det är enklare att använda digitalt ID inom den privata sektorn. Jag tror att alla länder kommer att använda digitala ID alltmer med många fördelar som till exempel bekvämlighet.
Vad bör länder tänka på som kommit långt inom digitalt ID?
-Det är viktigt att förbättra datasäkerheten generellt, samarbete mellan den offentliga och privata sektorn är också viktigt. Jag vill också betona vikten av att hela tiden följa med i den tekniska utvecklingen och löpande se över både tjänsterna och säkerheten.
Hur kan man förbättra datasäkerheten?
-Utbildning för invånarna kring ansvarsfullt användande av data, varje person är ansvarig för sin data. Det tycker jag är den enskilt viktigaste faktorn för att kunna skydda data.
-När det gäller att skydda digitala ID-system bör man beakta generella principer kring datasekretess och datasäkerhet, datakontroll, samtycke till användning och styrning. Dessutom behövs internationellt samarbete för att minska risker som dataintrång och missbruk av uppgifter, samt ett åtagande att hålla sig uppdaterad med den tekniska utvecklingen för att minimera riskerna.
Vad bör företag tänka på kring digital ID?
Helena Nimmo
– Digitalt ID för företag handlar till stor del om att validera transaktioner, oavsett om det gäller banktjänster eller andra tjänster. För företag kan digitala ID användas för att autentisera företaget och lämpliga representanter i online-transaktioner. Anställdas digitala ID kan användas för att autentisera. Nu använder vi en kombination av passerkort och lösenord, och ett digitalt ID skulle kunna effektivisera detta. Autentisering av leverantörer, all relevant information skickas på en gång i stället för att utföra manuella processer för verifiering av leverantörer i samband med legitimering, efterlevnadscertifiering etcetera.
-Företag kan också skörda frukterna av att koppla samman olika data för att leverera allt smidigare och mer användarcentrerade tjänster. Spridningen av IoT (Internet of Things) innebär att det nu finns fler maskiner med ett digitalt ID än det finns människor, och i framtiden kommer det inte att finnas en enda bransch där maskiner inte är kopplade till din identitet som användare eller ägare. Digitalt ID kommer att bli en integrerad del av alla digitala upplevelser och säkerhetsinitiativ.
-Jag tror att organisationer inom betalningar, hälso- och sjukvård, försäkring och mobilitet kommer att gynnas mest. Vi ser redan hur fordonssektorn använder inbyggda funktioner i bilar som gör det möjligt för användare att köpa ytterligare produktfunktioner på begäran via appar, och den här typen av sofistikerade interaktioner kommer bara att fortsätta att växa.
Är fördelarna med digitalt ID större än riskerna?
-Ja, trots risker med digitalt ID tycker jag absolut att fördelarna överväger. Det gör interaktioner mer effektiva och mer kostnadseffektiva än pappersbaserad hantering. Digitala ID-kort gör det också svårare att stjäla identiteter tack vare biometri, stark kryptering, flerfaktorautentisering med mera. På samma sätt blir det svårare att förfalska ID-kort som körkort och pass på grund av behovet av digital autentisering. Digitala ID-handlingar kan också bidra till inkludering och tillgång till tjänster, särskilt för utsatta grupper.
Påverkar hybrid/distansarbete användande av digitalt ID?
-Ja, när kontorsarbete dominerade före pandemin var vår säkerhet och identitet centrerad och skyddad på just den platsen. Nu när många av oss arbetar hemifrån är det individen som är den sårbara punkten i kedjan. Plötsligt har våra personligheter på jobbet och hemma smält samman, och många av oss har en enorm social identitet på nätet som gör det enkelt att få tillgång till personlig information med bara ett fåtal klick.
-Därför finns det ett behov av att skärpa säkerheten och bygga en brandvägg runt människan, snarare än bara runt kontoret. I princip alla lämnar ett digitalt fotavtryck. Det är inget vi kan välja bort, vi har alla en digital tvilling i någon form, och vi lämnar spår efter oss från interaktioner som digitala betalningar och olika kontaktpunkter online. Dessutom spåras vi alla från födseln. I och med att även myndigheter blir digitala smälter våra identiteter på fritiden och på jobbet alltmer samman med våra identiteter som medborgare.
-Den här förskjutningen av individens identitet och hur man kan förbättra användarupplevelsen och göra interaktionen med företag och myndigheter effektivare är bra ett exempel på hur vi jobbar med digitalisering, det som vi kallar för digital acceleration. Till skillnad från digital transformation, som ofta ses som ett engångsprojekt, innebär digital acceleration i korthet att man behöver se digitalisering som något som löpande pågår utan slutpunkt. Ny teknik, förändringar i omvärlden och konkurrenstryck innebär att företag alltid måste utvecklas och ständigt vara beredda att ändra sina digitala tillgångar och sätt att arbeta.
