Trots pandemi och utebliven publik visar EY:s årliga rapport, ”Hur mår svensk elitfotboll?”, att 2020 var ett uppsving ekonomiskt för de allsvenska klubbarna.
Mikael Bergsten, ansvarig partner Sports Business Services, EY Sverige
Inte minst tack vare ett idogt arbete med att anpassa kostnaderna.
I samband med helgens premiär i Herrallsvenskan presenterar rådgivnings- och revisionsföretaget EY den årliga rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?”. Årets rapport visar att de allsvenska klubbarna tog pandemins effekter på allvar, och därigenom kunnat uppvisa positiva resultat under årsredovisningarna.
– Inför 2020 var Allsvenskan kanske hetare än någonsin och många klubbar hade matchat sin kostnadskostym efter det. Sen precis innan säsongen skulle dra igång vändes i stort sett allt upp och ned över en natt. Vi flaggade för utmaningarna och konsekvenserna i våras, och det är glädjande att se att alla verkligen gjorde sitt yttersta för att minimera kostnaderna under en extra påfrestande säsong, säger Carlos Esterling, ansvarig partner Sports Business Services, EY Sverige.
Enligt rapporten finns det fyra betydande faktorer bakom de positiva siffrorna för 2020; statligt stöd, supporterstöd i olika former, klubbarnas arbete med att minska kostnadskostymen och inte minst de nya centrala avtalen med Unibet och Discovery+.
– Samtidigt som intäkterna minskade så sjönk också kostnaderna under pandemin. Totalt sett har de minskat med 284 miljoner kronor, och 12 av 16 klubbar uppvisar ett positivt resultat. Det egna kapitalet för klubbarna uppgår nästan till 1 miljard kronor. Det innebär en snittökning på 2,9 miljoner per klubb. Men, utan de fyra faktorerna ovan hade det sett betydligt mörkare ut, säger Mikael Bergsten, ansvarig partner Sports Business Services, EY Sverige.
”Total nettoomsättning ner med 21 procent”
2020 uppgick den totala nettoomsättningen i Allsvenskan till 1 399 miljoner kronor. Denna omsättning inkluderar 16 lag, medan jämförelsesiffrorna från 2019 avser 15 lag. 2019 uppgick den totala nettoomsättningen till 1 767 miljoner kronor. Den genomsnittliga nettoomsättningen per klubb uppgick till 87,4 miljoner kronor under 2020. Det är en minskning med 30,4 miljoner kronor, eller 26 procent, jämfört med 2019.
– Tack vare idogt arbete med kostnadsmassan och stöd i olika former så har den totala minskningen med 21 procent faktiskt inte påverkat klubbarna i så hög grad som befarat. Och det, till stor del, tack vare stöttande supportrar och de nya centrala avtalen, säger Carlos Esterling.
Intäkterna från spelarförsäljningar ökade med 24,7 miljoner kronor, eller 10 procent, jämfört med 2019, och uppgår till 280,4 miljoner kronor. Och precis som tidigare år visar årets rapport att klubbarna generellt sett är beroende av intäkter från spelarförsäljningar.
– Spelarförsäljningar är en del av klubbarnas affärsmodell, och givetvis viktigt att ha med i den långsiktiga strategin. Samtidigt visar föregående år vikten av att kontinuerligt utvärdera riskerna och förmåga att kunna hantera extraordinära situationer, vilket 2020-års allsvenska klubbar gjorde på ett alldeles föredömligt sätt, avslutar Mikael Bergsten.
