Ett höjt bolånetak och slopat amorteringskrav kan bli verklighet den 1 april.
Men trots farhågor om stigande bostadspriser tror Fanny Engströmer Finnsson, boendeekonom på Stabelo, inte på något prisrally.
Mycket talar för att bolånetaket höjs till 90 procent och att det skärpta amorteringskravet slopas från och med den 1 april i år. Förslagen ligger nu på riksdagens bord för beslut.
Reformerna har väckt starka reaktioner. Förespråkare menar att förändringarna är nödvändiga för att sänka trösklarna till bostadsmarknaden och ge fler möjlighet att köpa en bostad. Kritiker varnar samtidigt för att åtgärderna riskerar att driva upp priserna och öka hushållens skuldsättning.
Fanny Engströmer Finnsson får just nu många frågor om de föreslagna regeländringarna. Hon menar dock att någon kraftig prisuppgång inte är att räkna med.
– Bankerna kommer fortsatt att pröva inkomster, utgifter och återbetalningsförmåga. Visst kommer fler i praktiken kunna delta i budgivningar, vilket kan skapa ett visst tryck uppåt, men effekten på bostadspriserna blir sannolikt mer nyanserad än kraftig, säger hon.
Förändringarna väntas få störst betydelse för förstagångsköpare och för personer som efter en separation behöver etablera sig på bostadsmarknaden igen, tror Fanny Engströmer Finnsson.
– För den som redan är etablerad på bostadsmarknaden gör en höjning av belåningsgraden från 85 till 90 procent i de flesta fall liten praktisk skillnad. Hur mycket man får låna begränsas ändå främst av årsinkomsten, säger hon.
Trög marknad talar emot rusning
Fanny Engströmer Finnsson
Under 2025 har bostadsmarknaden varit avvaktande. Enligt siffror från bostadssajten Booli tvingades 27,4 procent av bostäderna till salu att sänka utropspriset för att en affär skulle bli av. Det är ytterligare ett tecken på att marknaden inte riskerar att bli överhettad, menar Fanny Engströmer Finnsson.
– Många som funderat på att sälja har väntat in, först ett mer stabilt ränteläge och nu besked om de nya reglerna. Det talar för att utbudet kan öka framöver, vilket i sig brukar hålla tillbaka prisuppgångar.
Samtidigt införs en begränsning av så kallade tilläggslån till 80 procent av bostadens värde, till exempel när man höjer belåningen på sin befintliga bostad för att utföra renoveringar. Här är det också viktigt att känna till att det sannolikt är det amorteringsgrundande värdet – inte det aktuella marknadsvärdet – som ligger till grund för taket. Något som också kan dämpa prisutvecklingen, enligt Fanny Engströmer Finnsson.
– Det betyder att värdeökningen på befintliga bostäder kan bli långsammare. Så även om ett höjt bolånetak kan ge fler möjlighet att köpa, kan stramare regler samtidigt bromsa prisuppgången. Sammantaget talar det för en mer balanserad utveckling, snarare än ett kreditdrivet prisrally.
Fakta – det här är de nya reglerna:
- Höjt bolånetak vid köp av bostad:Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det betyder att man kan låna mer, och kontantinsatsen minskar från 15 till 10 procent.
- Skärpt amorteringskrav slopas: Det extra amorteringskravet för höga lån, över 4,5 × årsinkomst, tas bort. Man amorterar bara enligt de vanliga reglerna (~1–2 procent beroende på belåningsgrad).
- Tilläggslånet begränsas: Om man vill ta ett tilläggslån för exempelvis renovering får man låna upp till 80 procent av bostadens värde. Enligt dagens regler är det möjligt att låna upp till 85 procent.
Om Stabelo
Stabelo är ett bolåneinstitut som grundades 2016 med målet att förenkla bolåneprocessen för svenska låntagare. Genom att erbjuda färdigförhandlade bolån utan dolda avgifter eller krånglig prissättning, ger Stabelo enkla, transparenta och prisvärda lånevillkor – antingen direkt via digital ansökan eller via samtal med en licensierad handläggare. Stabelo har idag cirka 30 anställda och bolagets vd är Hampus Brodén. Stabelo är sedan den 3 november i år ett dotterbolag åt Swedbank.
Besök Stabelos hemsida här
