Trendbrott – en dramatisk ökning av bedrägerier

Under det första halvåret i år ökade antalet anmälda bedrägerier dramatiskt i Sverige.

Kortbedrägerier på nätet och bedrägeri genom social manipulation ökade med 70 respektive 43 procent. Det visar en sammanställning från Dina Försäkringar med statistik från Brå.

Sammanlagt 114 090 bedrägerier rapporterades under det första halvåret i år. Det är en ökning med 25 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen bryter en tre år lång trend med minskat antal anmälningar under första halvåret.

– Bedrägerierna har minskat i ett par års tid, men nu ser vi en kraftig ökning och det är så klart bekymmersamt. Om hösten följer sitt vanliga mönster finns det en överhängande risk för att 2023 blir ett rekordår, varnar Mia Winberg, försäkringsexpert på Dina Försäkringar.

Den vanligaste typen av bedrägeri är kortbedrägeri utan fysiskt kort (36 %), vilket i stort sett alltid rör sig om stulna kortuppgifter på nätet. Under de första sex månaderna rapporterades 41 251 fall, vilket är en ökning med hela 70 procent. Bedrägeri genom social manipulation står för en femtedel (20 %) av de anmälda bedrägeribrotten och drabbar särskilt äldre personer. Mer än hälften (56 %) av de drabbade är över 65 år gamla. Även bedrägeri genom social manipulation har sett en påtaglig ökning (+43 %).

Andra vanliga typer av bedrägeri är så kallade annonsbedrägerier (12 %) och identitetsbedrägerier (5%). Anmälningar om annonsbedrägerier har ökat med 17 procent, medan identitetsbedrägerier har minskat med 29 procent.

Lättare att få tillbaka pengarna
Bedrägeribrott är generellt svåra att utreda, klaras relativt sällan upp och länge har det varit svårt att få ekonomisk ersättning. Men för ett år sedan kom en dom från Högsta domstolen som ökat konsumenters chans att få tillbaka pengarna efter ett kort- eller bankbedrägeri. Mia Winberg berättar vad du ska göra om du upptäcker en obehörig transaktion på ditt konto.

– Det första du ska göra är att kontakta banken och omedelbart spärra alla dina konton samt reklamera transaktionen. Kontakta sedan polisen och gör en polisanmälan. Banken utreder händelsen och om de anser att det handlar om en obehörig transaktion finns det möjlighet att få ersättning. Om du nekas ersättning kan du lämna in ett klagomål och begära att de omprövar beslutet. Om banken inte ändrar sitt beslut går det att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden, eller att driva ärendet vidare i allmän domstol.

Kortbedrägerier på nätet har ökat med 70 procent.

Hon påpekar även att det i vissa fall finns möjlighet att få stöd genom sitt försäkringsbolag när det gäller ID-stöld.

– I vissa hemförsäkringar ingår ett ID-skydd som kan hjälpa till med att avvisa olika krav och minimera de ekonomiska konsekvenserna av ett bedrägeri, så om man är orolig kan detta vara bra att kolla upp. Det kan exempelvis gälla situationer där obehöriga får tillgång till dina personuppgifter och sedan utnyttjar dem för att ansöka om lån, ta emot bidrag, teckna mobilabonnemang eller göra andra beställningar.

Så skyddar du dig mot id-stöld – Dina Försäkringar tipsar

Riv sönder papper som innehåller personuppgifter innan du kastar dem i soporna. Eller om möjligt, skaffa en dokumentförstörare.

Lås brevlådan om du får din post i en brevlåda som andra kan komma åt. Är du bortrest, be någon tömma den åt dig eller lagra din post hos Posten.

Digitalt beteende. De flesta ID-bedrägerier sker på webben, där det vanligast förekommande är att varor köps och beställs i en annan persons namn. Var försiktig med vilka personliga uppgifter du lämnar ut i exempelvis sociala medier. Eftersom en ID-tjuv som i regel vet mer om dig än vad du anar är det också viktigt att ett lösenord är just ett lösenord och inte namn på ditt husdjur, partner etc. Det är också viktigt att du själv skyddar dig digitalt genom att ha aktiv brandvägg, virusskydd, spamfilter och filter mot nätfiske.

Få bra lösenordsvanor. Skydda varje konto med sitt eget unika lösenord. Om ett av dina lösenord läcker ut kommer dina andra konton då fortfarande att skyddas. Har du möjlighet, använd tvåstegsverifiering för extra skydd.

Kontrollera kontoutskrifter. Ta för vana att kontrollera dina kontoutdrag så du ser om det har skett någon okänd transaktion. Var också observant på att du får dina förväntade fakturor regelbundet.

Skydda personnumret. Lämna inte ut ditt personnummer om det inte behövs och aldrig till någon som du inte har tillräcklig information om.

Försäljning. Var försiktig med vilken information du lämnar ut om du får telefonsamtal, brev eller e-post från företag som vill sälja någonting till dig. Öppna eller svara inte på e-post om du inte vet vem den kommer från. När du går in på din banks hemsida, skriv hellre in hela adressen själv än att använda eventuell länk.

Var uppmärksam om du:

• Får meddelande om att en kreditupplysning är gjord utan att du har lämnat in en låneansökan eller liknande.
• Upptäcker att ett för dig okänt mobilnummer är registrerat på dig.
• Får telefonsamtal, e-post eller brev om produkter som du inte har beställt.
• Inte får någon post eller ett meddelande om adressändring.
• Får fakturor eller inkassokrav där du inte känner igen avsändaren.
• Upptäcker oväntade transaktioner på kortfakturor eller bankkonton.
• Får okänd bankutskrift.
• Får ansökningsblanketter om lån eller krediter som du inte ansökt om.
• Får avslag på lån och krediter.

Källa: Dina Försäkringar

Anmälda bedrägerier jan-jun

Förklaring av olika sorters bedrägeri

Bedrägeri genom social manipulation
Så kallad social engineering. Gärnings­personen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroende­relation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Romansbedrägeri
Gärningspersonen inleder en kärleks­relation eller liknande relation med en person, genom fysisk kontakt eller via internet, i syfte att vilseleda hen till handling som innebär ekonomisk vinning för gärnings­personen, exempelvis att genom olika förevändningar förmå personen att låna ut eller skänka pengar till gärnings­personen.

Investeringsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person att investera i något (till exempel finansiella instrument eller företag) som inte existerar, inte har något värde, har lägre värde än utlovat eller är väldigt svårt att värdera, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Befogenhetsbedrägeri
Gärningspersonen kontaktar en person­/organisation/­ett företag och utger sig för att ha befogenheter, t ex utger sig för att vara ekonomichef på det utsatta företaget, eller bank­tjänsteman på den utsattes bank, och därigenom förmår den kontaktade till handling som ger ekonomisk vinning till gärnings­personen. Exempelvis vd-bedrägeri och vishing.

Bedrägeri genom social manipulation av annan typ
Bedrägeri genom missbruk av förtroende­relation av annan typ än ovanstående (romansbedrägeri; investerings­bedrägeri; befogenhets­bedrägeri). Exempelvis barnbarns­bedrägeri eller arvs­bedrägeri, där gärnings­personen kontaktar äldre personer och utger sig för att vara ett barnbarn, eller lurar personer att tro att en avlägsen släkting dött och att ett arv väntar, och därigenom förmår personen till handling som ger ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Annonsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats. Ett annons­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen agerar som en intresserad köpare till det som erbjuds via annons, i syfte att komma över pengar från säljaren eller det som erbjuds via annonsen utan att erhålla betalning till säljaren.

Identitetsbedrägeri ­– köp/lån/av annan typ
Kallas även kreditbedrägeri. Gärnings­personen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter). Även bolag kan användas som låntagare för att sedan sättas i konkurs.

Fakturabedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Faktura­bedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefon­försäljning, där faktura­mottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Faktura­bedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av så kallade bluffakturor.

Kortbedrägeri (bank, betal- och kreditkort)
Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genom­föra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kort­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen har kommit över kort­uppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida. Kort­bedrägeri med fysiskt kort är en transaktion (köp, uttag etc.) genomförd i direkt interaktion med säljare eller från uttags­automat, där köparen/den som har kortet är fysiskt närvarande och kortet är synligt och används vid transaktionen. Det handlar om kort som tillhör någon annan och har blivit upphittat eller stulet, eller förfalskade kort. Vid kort­bedrägeri utan fysiskt kort har en transaktion genomförts via internet eller på annat sätt, där köparen/den som har kortet­/kortuppgifterna inte är fysiskt närvarande, och där något fysiskt kort inte är synligt, men kortdata används vid trans­aktionen.

Försäkringsbedrägeri
Bedrägeri mot försäkrings­bolag. Gärnings­personen har genom sitt agerande fått ersättning för en skada som inte inträffat eller medvetet skaffar sig en högre ersättning vid skada än vad hen är berättigad till, alternativt överdrivit värdet på något som stulits eller gått sönder.

Bedrägeri mot försäkringskassa etc.
År 2007 trädde bidragsbrotts­lagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Ett vanligt exempel är att någon skickar in en ansökan om tillfällig föräldra­penning avseende vård av sjukt barn, men arbetar som vanligt.

Snyltningsbrott
Gärnings­personen tillgodogör sig husrum, förtäring, transport eller annat som tillhanda­hålls under förutsättning av betalning, utan att betala för sig.

Grovt fordringsbedrägeri
Gärningspersonen riktar betalnings­uppmaningar till en vidare krets i syfte att vilseleda till handling som innebär vinning för gärnings­personen och skada för mottagarna, och förfarandet har avsett betydande värde.

Källa: Brå