I samverkan med Internationella valutafonden (IMF) har Skövdeprofessorn Nikolaos Kourentzes tagit fram verktyg som hjälper centralbanker att sätta räntan för en effektiv penningpolitik.
Fyra länder runt om i världen har redan tagit hjälp av verktygen.
Nikolaos Kourentzes är AI-expert och professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde. Han har i samarbete med IMF utvecklat modeller och verktyg som hjälper centralbanker att sätta räntor för en effektiv penningpolitik.
– Vi har utvecklat verktyg och modeller för att förstå och prognostisera efterfrågan på pengar, vilket är avgörande för att sätta en ränta som medför en effektiv penningpolitik. Modellerna erbjuder objektiva insikter och minskar risken för mänskliga fel och fördomar. De inkluderar även osäkerhetsbedömningar, riskhantering och scenarioanalys, säger Nikolaos Kourentzes.
Hur mycket pengar behöver bankerna?
Penningpolitik spelar en avgörande roll i formandet av ett lands ekonomiska förhållanden och diskuteras nu flitigt ute i världen. Målen för penningpolitiken inkluderar vanligtvis att kontrollera inflation och främja tillväxt och sysselsättning. Vägen till målen går via hanteringen av kortsiktiga räntor men de kan vara kluriga att sätta och är ofta föremål för ekonomisk debatt.
Nikolaos Kourentzes, AI-expert och professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde
En grundläggande fråga handlar om vad efterfrågan på pengar kommer att bli, också känt som efterfrågan på likviditet eller reserver. Med andra ord, hur mycket pengar behöver de kommersiella bankerna som tillhandhåller finansiering till människor och företag låna från centralbanken?
Att förstå denna efterfrågan möjliggör för centralbanker att anpassa räntor och penningmängd för att uppnå sina mål och för det krävs det prognosförmåga – något som Nikolaos Kourentzes är expert på.
Tagit fram verktyg i samverkan med IMF
Han har tillsammans med IMF tagit fram modeller och verktyg som ger centralbanker omfattande förståelse för de kommersiella bankernas efterfrågan på pengar. Välutvecklade centralbanker har redan idag en del modeller på plats men de är ofta allt för generella och förlitar sig i mycket hög grad på användarens omdöme.
– Även om det finns expertis hos centralbankernas personal kan en grundlig modelleringsmetod hjälpa till att undvika misstag som beror på den mänskliga faktorn och fördomar. Modellerna ger en objektiv utgångspunkt, säger Nikolaos Kourentzes som också lyfter fram andra fördelar med deras modeller och verktyg.
– Några av innovationerna i vårt arbete är att modellerna även visar osäkerheten i prognosen och uppmärksammar analytiker på risken med olika räntor. Modellerna stödjer även scenarioanalys, till exempel vad skulle hända om det sker en förändring i den makroekonomiska miljön, eller om den globala finansiella risken ändras etcetera.
En komplett verktygslåda
Det är första gången som en forskningsartikel på detta sätt erbjuder en komplett uppsättning av verktyg som fastställer efterfrågan på reserver. Forskning som kan få mycket stort genomslag.
– Eftersom vi gjort detta i samarbete med IMF som integrerat de här modellerna i det stöd de erbjuder sina medlemsländer bidrar forskningen till de övergripande globala målen om finansiell och monetär stabilitet, säger Nikolaos Kourentzes.
Hittills är det fyra länder utspridda över världen som använt verktygen och fler väntar. Nikolaos Kourentzes vill inte säga vilka länder det handlar om men säger att typfallet är länder vars centralbanker är under stark utveckling och där det finns behov av att avancera modellfärdigheterna.
Forskningen bakom verktygen finns att ta del av via ett arbetsdokument på IMF:s hemsida
Modeling the Reserve Demand to Facilitate Central Bank Operations
