Ny lagstiftning och en osäker omvärld gör 2023 till ett år där det blir extra viktigt att hålla sig uppdaterad om visselblåsning.
Nu släpper NAVEX en trendrapport om vilka faktorer som kommer att påverka marknaden under det kommande året.
I december kommer EU-direktivet som kräver att alla arbetsgivare med fler än 50 anställda har ett system för visselblåsning på plats att träda i kraft. Det innebär att det blivit hög tid för efterlevnadsansvariga att fundera på hur de bör fördela sina resurser för att skapa största möjliga nytta av sina investeringar.
I mitten av januari släppte NAVEX, en ledande leverantör av lösningar för riskhantering och regelefterlevnad, sin årliga trendrapport inom risk och regelefterlevnad på området. NAVEX har en stor närvaro på den svenska marknaden, bland annat genom förvärvet av den svenskutvecklade visselblåsarplattformen WhistleB.
Rapporten belyser bland annat svårigheterna i att ligga steget före globala trender inom risk och efterlevnad i dagens snabbt föränderliga miljö. Mängden information som produceras av företags GRC-verktyg, i kombination med snabbt uppdaterade och förändrade regelverk, skapar en mer komplex miljö än någonsin tidigare för risk- och efterlevnads-ansvariga.
”Rysslands invasion av Ukraina är ett konkret exempel på en omvärldsfaktor som ökat komplexiteten i efterlevnaden för många företag. Det system av sanktioner som skapats som ett resultat av kriget lyfter fram behovet av automatiserad övervakning av sanktionerade individer och företag”, säger Jan Stappers, EU Governance, Risk and Compliance Specialist på NAVEX.
En faktor som starkt bidrar till att komplicera risk- och regelefterlevnadsarbetet är att de marknader och nätverk där organisationer och deras tredje parter bedriver affärer blir allt mer komplexa, och därför svåröverskådliga.
Exempelvis förlitar sig organisationer alltför ofta på manuella processer vilket skapar en miljö av utspridda dokument, kalkylblad och e-postmeddelanden där det är lätt att saker och ting faller mellan stolarna.
Rapportförfattarna konstaterar att företag behöver en plan för att hantera kommunikationen med externa partners, som inkluderar sätt att snabbt ansluta, förstå, analysera och övervaka risker. Därtill understryks även vikten av att olika avdelningar arbetar tillsammans med hjälp av gemensamma plattformar och processer för att hantera dessa risker.
En annan trend som identifieras är behovet av att skapa en företagskultur som främjar etik och efterlevnad, snarare än att se efterlevnad som en ren kostnadsfråga eller som en box att checka av enbart för att undvika juridiska konsekvenser.
”Idag ser vi hur organisationer ställs till svars för sina handlingar i allt större utsträckning. Därför kommer en kultur som främjar etik och efterlevnad inte bara ge utdelning i form av att undvika påföljder, utan även minska risker och hjälpa till att behålla företagens viktigaste tillgång – deras anställda”, säger Jan Stappers.
I det osäkra makroekonomiska läget, med hög inflation och en förväntad lågkonjunktur under året, är det kritiskt att anställda känner sig trygga i att kunna rapportera missförhållanden på ett säkert sätt och utan risk för repressalier. Rapporten pekar ut att en stark kultur där de anställda tänker aktivt på hur man gör rätt sak och sedan följer igenom i sina handlingar kräver både arbete och tid. För att lyckas med detta är det viktigt att inte bara investera i digitala verktyg, utan även uppmuntran och utbildning, för att främja och driva en etisk kultur framåt.
