Konsumenter jagas vilt under årets sista månader. Alla slåss om deras kontanter och kortuppgifter – oavsett om de befinner sig på rätt eller fel sida av marknadsföringslagen.
Men hur undviker du att drabbas av hackarnas bombardemang av falska erbjudanden och illvilliga avsikter när du är på jakt efter att spara pengar?
Av Jonas Folkesson, country manager, VIPRE Security Group
Du har kanske redan märkt att något är på gång i din inkorg. Antalet aggressiva och engagerande försäljningsmejl har exploderat eftersom kalendern säger ”november”. Först hette det Black Friday, sedan Black Week och nu är det Black November. Därför har tangentborden glött och fingrarna dansat outtröttligt över tangenterna på marknadsavdelningar runt om i världen ända sedan de första höstdagarna.
Men det är inte bara e-handelsexperter som har jobbat övertid de senaste veckorna och månaderna. Cyberbrottslingarna har för länge sedan insett att de ihärdigt skrollande fyndjägarna som vill spara pengar sitter redo med både kreditkort och klick-fingrar, beredda på att slå till så fort de ser ett erbjudande som nästan är för bra för att vara sant.
Så här års är det därför viktigare än någonsin att vara på sin vakt när man jagar klipp på nätet. För samtidigt som många av oss är intresserade av att nappa på bra erbjudanden, vill digitala inbrottstjuvar ha tillgång till allt det vi helst vill ha för oss själva.
Klickfällor i inkorgen
Jonas Folkesson, country manager, VIPRE Security Group
Under årets tredje kvartal bearbetade VIPRE 1,8 miljarder e-postmeddelanden globalt, och med hjälp av vår teknik för beteendespårning, Link Isolation, drog vi slutsatsen att 208 miljoner av de analyserade e-postmeddelandena var skadliga. Av dessa kategoriserades nästan en tredjedel som kommersiell skräppost – spam – och mer än en tredjedel var rena bedrägerier.
Det är ingen nyhet att e-postmarknadsföring ska försöka konvertera kunder, alltså få dem att klicka på en lockande länk och få ”in dem i butiken”. Och kanske har du redan räknat ut vart jag är på väg: det är samma taktik som används av cyberbrottslingar.
Även om vissa kanske tror att annonser är något som en klok person har skapat så skulle de flesta nog hellre knappa in sina kreditkortsuppgifter i en riktig onlinebutik än att lämna över dem till en illvillig datorskurk. Och lyckligtvis finns det ett par försiktighetsåtgärder du kan tänka på när du är på fyndjakt och inte vill gå i digitala fällor.
En enda bokstav kan avslöja bedrägeriet
Först och främst bör man vara skeptisk till erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna. Låga priser är naturligtvis en tydlig indikation på att någon vill ha din uppmärksamhet – men det är även uppmaningar som ”Bara några få kvar”, ”Skynda dig att slå till” och nedräkningar som visar att erbjudandet löper ut om X timmar och Y minuter.
Ofta kan man ganska enkelt kontrollera avsändarens e-postadress, eftersom bedragare brukar använda adresser som ser ut som de officiella. Men om man tittar efter kan innehålla små fel eller avvikelser, till exempel ”amazon-customer-support@amzon-official.com”. Det bör få varningsklockorna att ringa direkt.
Ibland kan dock cyberbrottslingar vara så bra på att imitera och luras att även erfarna e-post- och cybersäkerhetsexperter kan bli tveksamma eller lite för nyfikna i ett ouppmärksamt ögonblick. Därför kan det vara allra säkrast att besöka företagets officiella webbplats eller göra en snabb sökning efter erbjudandet och se om det finns någon annanstans än i din inkorg.
Ingen regel utan undantag
I år präglas Black Friday-säsongen redan av en ny bedrägeritrend som främst riktar sig mot onlinekonsumenter genom social engineering och nätfiske. Det är särskilt populärt bland cyberbrottslingar att skapa falska webbplatser som ser precis ut som större, välkända butiker. Syftet är att lura konsumenterna att göra ett köp och ange betalningsinformation. Återigen måste man vara uppmärksam på de små detaljerna i webbadressen, på samma sätt som med e-postadresserna.
Sociala medier är också fulla av annonser som är gjorda för att få kunderna att snabbt slutföra köpet utan att vara kritiska mot säljaren eller avsändaren. Bland kommentarerna finns ofta många falska produktrecensioner eller berömmande kommentarer från Facebook-bottar, vars enda syfte är att skapa en falsk känsla av förtroende och uppmuntra till köp.
Jag säger inte att det säkraste man kan göra är att gå upp tidigt på morgonen och ställa sig i en lång kö framför sin favoritbutik i varma ytterkläder och med stort tålamod, om man vill göra ett fynd. Men den här typen av analog kökultur har också sin charm – och så är det ju ett plus att man i en kö sällan stöter på cyberbrottslingar som är på jakt efter ett bra klipp.
