Den svenska finanssektorn står inför stora förändringar när Basel IV-regelverket träder i kraft under 2025.
I och med införande av Basel IV och den ökade konkurrensen som följer, kommer kreditförsäkringar att bli ett avgörande verktyg, särskilt för de mindre finansiella aktörerna som nu får tillgång till marknader som tidigare varit dominerade av storbanken.
Det framkommer av en studie utförd av Stockholms universitet.
Kredit- och Garantiförsäkringsföreningen, KGFF delar varje år ut ett stipendium för att understödja forskning inom ekonomi och juridik. Vincent Henriksen, Stockholms universitet, blev årets stipendiat för sin omfattande forskning om effekterna av Basel IV.
Baselregelverket syftar till att stärka bankernas finansiella motståndskraft globalt genom mer enhetliga och jämförbara rutiner. Basel IV innebär bland annat nya krav på hur mycket kapital banker måste hålla som säkerhet vid utlåning. Idag kan bankerna välja mellan olika metoder för att beräkna detta kapitalkrav.
Den största förändringen består av att det i stort sett inte längre kommer att vara möjligt för banker att använda sig av A-IRB vid beräkning av kapitalkrav. A-IRB låter banken göra en egen uppskattning av eventuell förlust om gäldenären inte betalar enligt lånevillkoren.
Den svenska marknaden är unik när det kommer till antalet banker. Sverige har ett antal storbanker och ett väldigt stort antal mindre banker, varav många saknar tillstånd att använda sig av IRB.
För mindre banker innebär detta en potentiell fördel, då de nu kan konkurrera på liknande villkor som de stora aktörerna, särskilt om de använder kreditförsäkring för att ytterligare sänka sina kapitalkrav.
– Kreditförsäkring blir ett allt viktigare verktyg för banker i den nya Basel IV-miljön. Genom att försäkra ett lån kan en bank minska risken för utebliven betalning, vilket i sin tur sänker det kapitalkrav som banken behöver hålla, säger Vincent Henriksen.
– Denna mekanism ger banker en dubbel fördel, de minskar risken i sina lån och dessutom blir det billigare för dem att låna ut pengar, avslutar Vincent.
Fakta Basel IV
Basel IV innebär striktare krav på bankerna, särskilt när det kommer till kapitalkrav vid utfärdande av lån. I nuvarande version av regelverket kan banker använda sig av olika beräkningsmetoder för att fastställa kapitalkravet vid utfärdande av lån.
De beräkningsmetoder som finns att tillgå är Standardized Approach (SA) och Internal Ratings-Based Approach (IRB), vilket i sin tur delas in i underkategorierna (1) Advanced Internal Ratings-Based Approach (A-IRB) och (2) Foundation Internal Ratings-Based Approach (F-IRB).
För att få använda IRB krävs dock tillstånd från Finansinspektionen, vilket är förbehållet större banker med tillräckliga resurser för att samla in den detaljerade information som behövs. Mindre banker har därför ofta varit hänvisade till SA.
En viktig förändring som Basel IV för med sig är införandet av det så kallade Output Floor, som begränsar hur mycket IRB-bankers kapitalkrav får avvika i förhållande till SA. Detta införs successivt fram till 2030, och innebär att kapitalkraven för storbankerna närmar sig dem för de mindre bankerna.
Kredit- och Garantiförsäkringsföreningen (KGFF) är en branschförening för företag verksamma inom kundkreditförsäkring och försäkringsgarantier och de gör varje år en undersökning bland sina medlemmar som är verksamma inom garanti- och kreditförsäkringar. KGFF fungerar även som en remissinstans inom diverse frågor för olika typer av garantier. Medlemsföretagen inom KGFF står för närmare 95% av marknaden inom Kredit- och försäkringsgarantier.
Undersökningen som gjorts årligen de senaste sju åren visar nyckeltal för att se trender inom kredit och garantiförsäkringsbranschen.
