● Nästan hälften (47 procent) av alla företag är hoppfulla om att 2024 kommer att bli lättare än 2023
● 64 procent av svenska företag prioriterar ökad omsättning 2024, jämfört med 25 procent 2023, ändå saknar en stor andel en klar bild av verksamhetens ekonomi
● 3 av 10 (28 procent) små och medelstora företag (SMB) drar ner på kostnader, varav nästan 1 av 5 (18 procent) överväger en lägre lön för distansarbete för att nå verksamhetsmålen
Företag ser hoppfullt på 2024 enligt en ny rapport från Pleo – en av Europas ledande utgiftslösningar. I 2024 års CFO-handbok tillfrågades ekonomichefer för små och medelstora företag, i två omgångar med 2015 och 2888 deltagare. Undersökningarna visar att nästan varannan ekonomichef (47 procent) tror att 2024 kommer att vara ett mer framgångsrikt år än 2023 jämfört med 39 procent som tror att det blir tuffare.
Med en avtagande oro för inflationen börjar företag att sätta mer ambitiösa mål. Drygt tre femtedelar (64 procent) prioriterar tillväxt under 2024, även om detta var ett av de viktigaste målen även under 2023 har andelen företag som fokuserar på tillväxt ökat med drygt 157 procent. Förra årets största prioritering var att höja effektiviteten (25 procent) och detta har blivit ännu viktigare i år, då över hälften (51 procent) av företagen som rapporterar det som en topprioritering. 2023 var den tredje högsta prioriteringen att utveckla sina initiativ för hållbarhet (23 procent). För 2024 ersattes det av att digitalisera företagets processer (30 procent), vilket går hand i hand med ökad effektivitet.
Bristande överblick av ekonomi och tillväxt
Med många företag som fokuserar på ekonomisk tillväxt vill 3 av 10 företag dra ner på affärsutgifterna. En stor andel företag prioriterar att se över sina utgifter men utan en välfungerande översikt är det ett omöjligt mål att uppnå. Dessutom är det mindre än en tredjedel som upplever att de har en bra överblick och insikt i företagets ekonomi och tillväxt, en signifikant minskning jämfört med de 45 procent som ansåg sig ha god översikt förra året.
En bidragande faktor till att så många upplever en bristande överblick och kontroll över sin utgiftshantering, kan vara hur just utgifter definieras. 46 procent av de tillfrågade verksamheterna ser på direkt affärsrelaterade kostnader och övriga utgifter som två olika saker, men endast 27 procent har tydliga riktlinjer för hur de skiljer sig åt. Som ett resultat av detta lämnas kategoriseringen åt slumpen. Faktum är att hälften av alla tillfrågade företag medger att de inte fullt ut spårar alla kostnader i sin utgiftshanteringsstrategi för transaktioner under 130 000 SEK.
– För att företag ska kunna nå sina mål om högre omsättning och större besparingar för 2024 måste de se till att ha en god överblick och insikt i alla utgifter, säger Marcus Granström, produktchef på Pleo. När det är högt tryck på att växa har företag inte längre råd att dela in sina kostnader i övriga utgifter (till exempel lågkostnadsartiklar som kaffe, luncher, prenumerationer) och företagskostnader (till exempel LinkedIn-annonser, affärsresor, kontorshyra), eftersom det i slutändan ändå är kostnader oavsett kategori.
Att välja att ignorera lågkostnadsartiklar innebär att ekonomichefer i onödan sätter kategorier på kostnaderna, och får i processen bara en god översikt över halva av bilden.
Jakt på sänkta kostnader kan slå hårt mot anställda
Att ha bättre kontroll minskar också behovet av radikala strategier för att sänka kostnader. Den ökade inblicken i vilka som är företagens högsta kostnader har lett till att företag insett var de kan tjäna mest på att dra ner på kostnader. Därför svarar 20 procent av de tillfrågade företagen att de investerar i förnybar energi för att sänka sina elräkningar och därmed också sin klimatpåverkan, som de anser är ett av de största hoten (22 procent) mot företag under 2024.
Dessutom ser en stor mängd företag över anställdas löner. Bland annat uppger nästan var femte företag att de kan komma att sänka lönerna för de anställda som arbetar på distans. Och 39 procent uppmanar sina anställda att arbeta mer från kontoret. Detta motiveras ofta av att företagen då får bättre koll över de anställdas prestation när de jobbar från kontoret (31 procent), och får bättre insyn i varför anställda kan välja att säga upp sig (29 procent).
Trots detta kommer antalet anställda att vara fortsatt stabilt under 2024, endast en fjärdedel av företagen tror att de kommer behöva säga upp personal under året. Detta att jämföra med 40 procent, vilket var andelen av företagen under 2023 som svarade att de var oroliga för uppsägningar.
2024 ser ut att bli ett bättre år än 2023, åtminstone när vi frågar ekonomicheferna. För att detta ska bli verklighet krävs en tydlig helhetsbild och förståelse för verksamhetens ekonomi. Genom att inkludera alla kostnader i kartläggningen av företagets utgifter skapar man en bättre förståelse för den ekonomiska situationen. Något som ger positiva effekter både för ekonomichefer och anställda.
