Inflationen steg något i januari, vilket fick effekter både på ränte- och aktiemarknaden.
Det var dock inget som verkade påverka bolag med koppling till AI, vilka fortsatte att ge starka besked om framtiden.
Under månaden var det också en historisk händelse då den japanska aktiemarknaden efter mer än tre decennier lyckades att passera börstoppen från 1989.
Tillfälligt bakslag för inflationen?
I USA steg konsumentpriserna under januari till 3,4 procent, tydligt högre än förväntade 2,9 procent. Justerat för de mer volatila komponenterna livsmedel och energi var inflationen under månaden 3,9 procent, att jämföra med prognosen om 3,7 procent. En viktig delkomponent är boendekostnader (”Shelter”), vilka svarar för omkring en tredjedel av hela konsumentprisindexet och som på årsbasis steg med hela 6 procent och därmed var en tydligt bidragande orsak till den högre inflationstakten.
Trots att variationer är att vänta i utfallet påmindes marknaden därmed om att vi inte kan utgå från att det kommer vara en konstant fallande inflation som presenteras månad för månad. Effekten på marknaden blev stigande räntor, samt nya funderingar kring när räntesänkningarna kan inledas, i vilken takt sänkningarna sker och hur stora de slutligen blir. Vi anser att man inte ska dra för långtgående slutsatser på grundval av utfall för enskilda månader, men har även lyft fram risken med att investerare och bedömare varit för snabba att dra slutsatser kring tidiga och snabba räntesänkningar.
På månadens sista dag redovisades även statistik för PCE, personal consumption expenditures, vilket ofta lyfts fram som det inflationsmått som Federal Reserve föredrar att använda i sina bedömningar. Utfallet var i linje med förväntningarna, med en inflation på 2,4 procent, vilket alltså fortsatt är över målet på 2 procent. Vi noterar dock att justerat för livsmedel och energi pekade utfallet på den lägsta inflationstakten sedan i februari 2021. För svenskt vidkommande var den övergripande inflationen (KPI) 3,3 procent i januari, marginellt över Riksbankens egen prognos på 3,2 procent.
Justerar vi för energi var inflationsnivån 4,4 procent, vilket i stället var precis under prognosen från Riksbanken. Vår bedömning är fortsatt att ECB borde vara först ut med att inleda räntesänkningar, i flera tongivande länder i regionen är inflationen nära noll samtidigt som den ekonomiska tillväxten haltar. Såväl USA som Sverige bör sedan följa under senvåren eller sommaren, frågan är bara om de gör för lite för sent och att vi därmed går mot en tydligare inbromsning av ekonomin.
Tyskland inget draglok för Europa
En sammanställning av inköpschefsindex på global nivå visar att aktiviteten ökat under inledningen av innevarande år, och utfallet var på den högsta nivån sedan i juni 2023. I statistiken framgår också att tillväxtmarknader fortsätter att visa en starkare trend än utvecklade marknader. Både tillverkningsindustri och tjänstesektorn visade en uppgång. Tjänstesektorn noterade den största uppgången sedan förra sommaren och pekar nu tydligt på en expansion, detta medan tillverkningsindustrin under januari för första gången på åtta månader passerade brytpunkten 50, och därmed också är i en tillväxtfas.
Det är värt att notera att samtliga delkomponenter för tjänstesektorn nu ligger över 50-nivån, där såväl bedömningen av nuvarande som kommande efterfrågenivåer är stigande. På den svagare sidan i mätningen återfinns den internationella handeln inom tillverkningsindustrin, där nya exportorder föll för 23:e månaden i rad. Ser vi till enskilda länder visade 9 av 14 länder i mätningen ökad ekonomisk aktivitet, med bland annat Brasilien, Indien, Kina och Storbritannien i topp. Svagast var trenden för länder som Frankrike, Kanada och Tyskland.
Tyskland fungerar normalt som motor i den europeiska konjunkturen, men så är inte fallet för tillfället. BNP-statistik för fjolåret visar att tysk ekonomin minskade med 0,3 procent, att jämföra med en uppgång på 0,8 procent för Frankrike, 0,7 procent för Italien och hela 2,4 procent för Spanien. Även under 2024 bedöms utvecklingen vara svagare än för övriga Europa, med en tillväxt på 0,5 procent, medan eurozonen som helhet väntas visa en uppgång på 0,9 procent. Ser vi till IFO-index, som är en indikator över aktiviteten i tysk ekonomi är det också svårt att bli optimistisk, även om den senaste mätningen innebar en viss stabilisering.
För tillverkningsindustrin är bedömningen för nuvarande läge på den lägsta nivån sedan september 2020 och företagen signalerar fortsatta neddragningar av produktionen. För tjänstesektorn såg vi en viss uppgång relativt utfallet föregående månad, men satt i ett historiskt perspektiv är stämningsläget fortsatt dämpat. Den viktiga tyska industrin är uppenbart dämpad och starkt påverkad av energikrisen som följt efter Rysslands invasion av Ukraina.
Bättre sent än aldrig – Japan passerar all time high från 1989
Det var en historisk händelse när den japanska aktieindexet Nikkei 225 efter drygt 34 år passerade sin gamla toppnivå. Normalt brukar den japanska marknaden ses som defensiv och röra sig i tandem med valutarörelserna, då en svag inhemsk valuta ger draghjälp åt den exporttunga ekonomin.
Även denna gång är yenen mycket svag i förhållande till dollarn. Men det är egentligen inte mycket som liknar situationen på slutet av 1980-talet. Då stod den japanska aktiemarknaden för omkring 40 procent av det samlade marknadsvärdet på de globala aktiemarknaderna, och det så kallade P/E-talet (aktiekurserna i förhållande till vinstnivåerna) låg på 60 gånger. Idag är den japanska marknaden trots den senaste tidens utveckling fortfarande en av de lägst värderade börserna med ett P/E-tal på 16.
Bakom uppgången på aktiemarknaden finns ett antal viktiga faktorer, bland annat ser landet att ta sig ur flera decennier med deflation och reformerna avseende ägande och bolagskontroll fortsätter med avskaffande av korsägande, återköp av aktier och en press på bolagen att genomföra åtgärder för att skapa aktieägarvärde.
En viktig del i bubblan för 34 år sedan var uppblåsta fastighetsvärden, man brukar lyfta fram att marken i Japan värderades till fem gånger så mycket som hela USA, men ser vi idag på den japanska aktiemarknaden så svarar fastigheter för runt 4 procent, medan teknik och kommunikation står för 28 procent och industri för 19 procent. Med en stor teknikexponering har den japanska aktiemarknaden också dragits med i den uppgång som vi haft globalt bland bolag inriktade mot AI och halvledare. Vi ser fortsatt Japan som en intressant exponering i en bred portfölj.
Inte bara Japan, utan så gott som samtliga marknader hade en god utveckling under månaden, och hittills i år har ett globalt aktieindex stigit med 9 procent. Intresset för tekniksektorn, och då i synnerhet bolag med koppling till AI-utvecklingen, är fortfarande tongivande i ett aktiemarknadsperspektiv.
Farhågorna om att förväntansbilden inför rapportperioden var för hög har generellt kommit på skam. Flera av de ledande bolagen på området rapporterade både mycket stark utveckling för det gångna kvartalet och indikerade en fortsatt väldigt god efterfrågan framöver. Endast fantasin sätter gränser för vad AI kan innebära i framtiden men sannolikt finns en rad produktivitetshöjande positiva effekter även i närtid. För de mer cykliska bolagen inom industri och sällanköpsvaror är bilden mer splittrad, där vinstnivåerna över lag var bra men där orderingången och därmed utsikterna är svagare.
Vår neutrala viktning kvarstår
Den globala aktiemarknaden fortsätter att leverera god avkastning, och förutsättningarna för 2024 är fortsatt relativt goda. Även om det fortsatt finns risker talar kommande räntesänkningar för aktier som tillgångsslag, med starka signaler från bland annat IT-sektorn. Strategiskt upplevs även företagsobligationer erbjuda en bra potential i förhållande till risk, och då företrädesvis placeringar med kortare löptider. Totalt rekommenderas en balans mellan tillgångsslagen i linje med den långsiktiga riskprofilen.
