[FAR-bloggen | Hans Peter Larsson] Våren 2024 är det val till EU-parlamentet.
Under hösten utses därefter en ny kommissionär för skattefrågor och i början av 2025 kan en ny agenda med förslag presenteras.
Förslag till direktiv som inte färdigställts under november i år får alltså vänta till 2025. Därmed blir det under 2024 tid för auktoriserade skatterådgivare att reflektera och analysera läget.
Vid den årliga skattekonferensen med International Fiscal Association (IFA) för några veckor sedan gavs en lägesrapport över de skattefrågor som EU arbetar med, vilket jag berörde i mitt förra blogginlägg. Föredragande var högsta tjänstemannen inom skatt, fransmannen Benjamin Angel. Presentationen kan även ses som ett indirekt bokslut för den nuvarande mandatperioden.
EU-direktiv om minimiskatt största frågan just nu
Vilka frågor arbetar då kommissionen med just nu som påverkar svenska företag och rådgivare? För tillfället är åtta direktiv uppe för diskussion.
Den utan jämförelse största frågan är implementeringen av EU-direktivet om minimiskatten om 15 procent för större internationella koncerner, pillar 2. I Sverige har en proposition om införande av en tilläggsskatt, i de fall bolag i svenska koncerner inte betalar 15 procent i faktisk bolagsskatt, som bekant presenterats. Riksdagen röstar på luciadagen.
Inom EU är det, enligt Benjamin Angel, 17 länder som har lagstiftning i ”pipeline” och fem länder som fått uppskov med införandet. I övriga världen är läget mer oklart. Latinamerika och Afrika är emot. Indien, Kina och USA har ännu inte satt ner foten. Kommissionen har vidare över 400 tillämpningsfrågor på sitt bord att lösa, enligt Benjamin Angel. FAR har inlett en dialog med Skatteverket för att adressera praktiska frågor som uppkommer för medlemmarna.
Gemensam europeisk bolagsskatteordning
Näst viktigast är det så kallade Befit-paketet som rymmer förslag till tre direktiv som nu är ute på remiss i Sverige och hos FAR. Den första delen är ett nytt förslag om en gemensam europeisk bolagsskatteordning för att förenkla för de största koncernerna, med möjlighet till frivilligt inträde för mellanstora koncerner. Detta i syfte att förenkla. Utgångspunkten för beskattningen är ett resultat baserat på IFRS, eller annan accepterad redovisningsstandard. Utformningen av förslaget är dock sådant att många menar att detta inte innebär någon förenkling.
Sannolikt kommer tanken att processas vidare under nästa kommission. Den andra delen i paket är en frivillig möjlighet för europeiska koncerner att bara behöva lämna en deklaration för samtliga länder där man är verksam, HOT. Skattemyndigheterna ska sedan beräkna och fördela skatten mellan länderna utifrån nationella regler. Även denna tanke låter bra, men det uppstår snabbt praktiska frågor. Sista delen är ett direktiv om regler för transfer pricing inom unionen.
Faller UNSHELL så faller SAFE
Skalbolagsdirektivet UNSHELL är en långvägare som inte heller nuvarande ordförandeland Spanien verkar gå i mål med att införa. Frågan är om det i dag ens behövs? Faller UNSHELL så faller även SAFE – direktivet om att antingen registrera skatterådgivare eller förbjuda viss så kallad aggressiv skatteplanering. Inte heller detta kanske behövs när så många olika slag av internationella skatteflyktsregler införts av den nuvarande kommissionen. Därtill är en rättssäker reglering närmast omöjlig. I båda dessa frågor har FAR varit mycket aktivt.
I FAR-bloggen listar Hans Peter Larsson de mest aktuella skattefrågorna på EU-nivå just nu. Foto: Felicia Yllenius
FASTER, ett direktiv för att cleara och innehålla utbetalningar av källskatter mellan länder, är kommissionen nästan i mål med. Det som återstår är regler om penningtvätt och verklig ägare innan aktieutdelningar kan utbetalas. Något som inte nämndes, och som i praktiken redan lagts åt sidan är DEBRA, ett förslag om att sänka skatten på avkastning på eget kapital och höja den på lånat kapital. Detta anses nu vara en nationell fråga, vilket FAR framhållit.
Beps, DAC5 och minimiskatten har präglat de senaste fem åren
Så vad har då den nuvarande EU-kommissionen åstadkommit under sina fem år? Perioden har präglats av OECD:s Beps-projekt. Det innebär ett antal direktiv om skatteundandragande, generalklausuler, och ett antal områden där obligatoriska upplysningar måste lämnas till skattemyndigheten för senare utbyten med andra skattemyndigheter.
Det viktigaste är kanske DAC6. I Sverige uppskattades initialt omkring 100 000 upplysningar per år komma att lämnas. Efter förtydliganden i de svenska reglerna var utfallet i förra veckan 646 enligt Skattverket. I den frågan var FAR mycket aktivt under flera år.
En annan stor fråga är som sagt direktivet om minimiskatten. Hur den frågan landar återstår att se efter att återstående internationella förhandlingar mellan EU, OECD och FN har avslutats.
Tillsammans har denna lite plötsliga och omfattande agenda under mandatperioden tagit mycket tid för finansdepartementet och Skatteverket. Nationella skattefrågor har då fått begränsat utrymme.
Fler tillväxtvänliga förslag
Hur kommen nästa kommission att prioritera? Inriktningen beror av utfallet i valet till EU-parlamentet. Efter att fokus har varit på kontroll av skattskyldiga och hållbarhet kan pendeln komma att svänga mot mer tillväxtvänliga förslag för att klara såväl en grön omställning som att värna EU mot den allt starkare konkurrensen från länder i Asien och USA. Sannolikt har EU inget val. Detta rymmer även en delvis ny riktning inom skattepolitiken som berör såväl företag som rådgivare.
