I praktiken känner alla tillfrågade (99 %) till begreppet ID-stöld/ID-kapning.
Trots det uppger bara tre av fyra (76 %) att de aldrig lämnar ut bank- eller kortuppgifter via mail, sms eller sociala medier.
Samtidigt ser vi en ökning med hela 56 % av antal drabbade bara det senaste året. Det framkommer i en undersökning utförd av SIFO på uppdrag av mySafety Försäkringar.
Bedrägeribrott, och särskilt identitetsintrång, är en snabbt ökande brottskategori sedan många år. Den senaste nioårsperioden har antalet anmälda bedrägerier ökat med i genomsnitt 14 % årligen och 
2015 anmäldes mer än 185 000 bedrägerier. ID-stölder och ID-kapningar står för en allt större del av bedrägerierna och mörkertalet på antalet anmälda fall lär vara stort. Enligt mySafetys undersökning var det hela 164 000 som själva drabbades av någon form av ID-stöld under det senaste året. Det är en ökning på hela 56 % från året innan.
– Trots att fler blir utsatta och kännedomen är ännu högre så visar siffrorna att förvånansvärt många är oförsiktiga med hur de lämnar ut uppgifter som kan användas för ID-kapning, trots att de alltså känner till risken. Men många tänker nog att ”det händer inte mig” och är därför mindre försiktiga än de borde vara, säger PA Prabert, vice koncernchef på mySafety Försäkringar.
I undersökningen framkommer också att nätbedrägerier är ett brott som håller på att mogna. Antalet som utsatts för ID-stöld eller ID-kapning på nätet ökar allra mest i åldersgruppen 30-44 år, vilket antyder att bedragare nu i allt större utsträckning riktar in sig mot yrkesverksamma och mer köpstarka personer. Av alla svarande i åldern 30-44 år uppger 4 % att de själva drabbats, vilket motsvarar var 25:e person.
– Statistiskt betyder det att nästan hälften av en ålderskull riskerar att drabbas någon gång under 15 år, säger PA Prabert. Det gör också bedrägeribrott till ett av Sveriges vanligaste brott och de förtjänar mycket mer uppmärksamhet än de får.
Tidigare har identitetsbrott av det här slaget ofta förknippats med förhållandevis låga belopp, men även detta är en trend som tycks vara på väg att vända. Och även små belopp kan ha en mycket stor inverkan på det dagliga livet för de som blir utsatta. PA Prabert konstaterar att det är en farlig typ av brottslighet:
– För den som utför brottet är detta ofta förhållandevis ofarligt. Anmälningsbenägenheten är låg om det rör sig om mindre summor och även utredningar läggs ofta ner med motiveringen att den enskilda händelsen är för liten eller svårutredd. Men vi ser att summorna växer och att det i totalen börjar röra sig om enorma belopp. En stor samhällskostnad och en potentiell privatekonomisk katastrof och psykisk påfrestning för de som drabbas. Det är därför viktigt att anmäla identitetsstölder omgående, både till polis och försäkringsbolag, och att rättsväsendet lägger större vikt vid att utreda och ingripa vid sådana brott.
PA Prabert ger fyra råd till den som oroas över risken för identitetsstölder:
1. Var vaksam, men inte rädd. Att drabbas av en ID-stöld är otrevligt, men agerar du snabbt får det sällan extremt allvarliga konsekvenser. Det mesta går att lösa, men det kan ta tid. Du kan förebygga en del genom eget agerande, men vinner inget på att bli paranoid.
2. Skydda dina värdefulla personuppgifter. Lämna inte ut person- eller kontouppgifter via mail, sms eller sociala medier. Inget seriöst företag efterfrågar uppgifter på detta sätt, utan tar in dem via sin egen hemsida med säker inloggning.
3. Var uppmärksam på brev om t.ex. kreditupplysning när du inte själv har ansökt om kredit någonstans. Detta kan vara ett tecken på att en bedragare t.ex. försöker registrera ett kontokort i ditt namn. Ta kontakt med det företag som gjort förfrågan om det kommer.
4. Se över ditt försäkringsskydd. Börja med att undersöka vilket skydd din hemförsäkring ger och se om det skyddet behöver kompletteras med en särskild försäkring.
Var fjärde är oförsiktig med betalningar på nätet
