Företag står inför den senaste utmaningen i leveranskedjan när handelsfartyg undviker en av världens mest trafikerade sjöfartsrutter.
De ekonomiska konsekvenserna varierar från sektor till sektor. Företag som har lärt sig av det senaste årens störningar kommer dock att ha bättre förutsättningar att hantera de nuvarande problemen.
Många företag håller för närvarande noga koll på händelserna i Röda havet: Houthi-rebellernas attacker mot handelsfartyg får rederier att leda bort sina fartyg från en av världens mest trafikerade sjöfartsrutter. Attackerna utgör ett allvarligt hot mot den globala handeln. Omkring en tredjedel av världens containertransporter strömmar genom Suezkanalen, som i första hand förbinder Europa och Asien. Hittills har störningen inte påverkat leveranskedjor och företag i samma utsträckning som covid-19-pandemin. Men, förlängda oroligheter kan leda till förseningar i leveranser och högre kostnader för företagen – och i slutändan för konsumenterna – vilket kan utlösa ett nytt inflationstryck. För investeringar skapar detta en blandad bild för olika sektorer.
Kortsiktiga möjligheter för rederier
På kort sikt kan en eventuell ökning av rederiernas lönsamhet förväntas. Enligt World Container Index har containerpriserna stigit med 61% under de två sista veckorna i december. Under överskådlig framtid kommer många företag att avleda sina fartyg från Röda havet till den längre alternativa rutten runt Godahoppsudden vid Afrikas södra spets – vilket lägger till cirka 10 dagar till resan. Förändringen bör bidra till att absorbera en del av överskottskapaciteten, eftersom längre restider kräver fler fartyg. Längre transporttider bör också stödja tillväxten av rörelsekapitalet. Men trots detta är ändå försiktighet berättigad när det gäller utsikterna för rederier. Om attackerna avtar – inte minst på grund av de motåtgärder som USA och Storbritannien vidtagit – kommer containerraterna att sjunka igen och överkapaciteten kommer återigen visa sig vara en utmaning. Samtidigt kan flygfraktföretag också dra nytta av det, eftersom företag som normalt skulle ha transporterat sina varor till sjöss kommer att försöka säkerställa snabbare leverans av sina varor.
Stigande kostnader inom detaljhandeln
Detaljhandeln är troligen mest drabbad av konflikterna, eftersom en stor andel är beroende av varutransporter från asiatiska tillverkare. Längre leveranstider kan leda till förseningar i upphandlingen av varor och högre kostnader. J.P. Morgan uppskattar att fraktkostnaderna för modehandlare står för cirka 4% av kostnaden för sålda varor och 2% av omsättningen. Förseningar i sjötransporter kan därför få vissa återförsäljare att skicka varor med högre värde med flygfrakt – till en högre kostnad. Detta mildras av befintliga lagernivåer, som i allmänhet är höga och fraktkostnaderna är vanligtvis låsta över längre tidsperioder. Som ett resultat av detta kommer den fulla effekten på avistakurserna först efter en tid. Men om fraktpriserna från Asien till Europa fördubblas eller tredubblas under en längre tidsperiod kommer dessa extra kostnader att minska vinstmarginalerna.
Ambivalens inom tekniksektorn
Påverkan på tekniksektorn kommer å andra sidan att vara blandad. De flesta teknikprodukter (inklusive halvledare, smartphones och bärbara datorer) fraktas med flyg och inte sjövägen. Företag som är beroende av större gods som transporteras till sjöss – som tv-apparater, maskiner och fordon – är därför mer utsatta. Särskilt biltillverkarna bör påverkas av utvecklingen i Röda havet, eftersom lagren här redan har minskat de senaste månaderna. Redan före den senaste störningen hade de dagliga charterpriserna för transoceanska bilfartyg enligt uppgift stigit till 105 000 USD, jämfört med cirka 16 000 USD för två år sedan. Leverantörer av halvledare till bilindustrin skulle i sin tur påverkas om biltransporter störs kraftigt. På andra håll kan teknikföretag verksamma inom områden som försvar och cybersäkerhet dra nytta av en intensifiering av konflikterna.
Virginie Maisonneuve, Global CIO Equity at Allianz Global Investors förklarar i en krönika hur olika branscher påverkas av attackerna i Röda havet.
Katalysator för värden inom energi
Energiaktier är för närvarande gynnsamt värderade på grund av deras starka balansräkningar och fria kassaflöde. Tack vare nuvarande oljepriser kan höga utbetalningar till aktieägarna förväntas. Dessa kan bli ännu högre om kriget i Mellanöstern eskalerar. Enligt US Energy Information Administration transporterades 12% av all sjöburen olja som omsattes under första halvåret 2023 genom Bab al-Mandabsundet, SUMED-rörledningen (i Egypten) och Suezkanalen.
Siffran för flytande naturgas var 8%. Så sent som i december ska olje- och bränsletanktrafiken i Röda havet ha varit stabil.Om rebellerna riktar sin uppmärksamhet mot Hormuzsundet – den smala vattenvägen mellan Oman och Iran genom vilken omkring en femtedel av all världens olja flödar varje dag – skulle detta vara en viktig katalysator för oljepriserna – och potentiellt för energilagren.
Fokus på kvalitet
Många företag har gjort sina hemläxor som svar på de senaste omvälvningarna i den globala handeln – från Covid-19-pandemin till kriget mellan Ryssland och Ukraina till handelsspänningarna mellan USA och Kina. Situationen i Röda havet kan ytterligare påskynda den regionalisering av försörjningskedjor som redan pågår. Många företag har redan testat ”nearshoring”, det vill säga flytt av produktions- eller leveransverksamhet till ett land som ligger närmare efterfrågan på de tillverkade produkterna. Och många fler företag investerar i teknik som ger dem bättre överblick över sina leveranskedjor och lagerhantering för att undvika förseningar och flaskhalsar på grund av störningar. Kvalitetsföretag som har byggt upp mer motståndskraft i sin verksamhet sedan pandemin kommer bättre att klara av dagens utmaningar och absorbera eventuella högre kostnader. Det beror på att de även kan erbjuda viktiga produkter till priser som inte har en betydande negativ inverkan på deras marknadsandel.
Virginie Maisonneuve, Global CIO Equity at Allianz Global Investors
