Lönerna i hela ekonomin förväntas öka med 3,7 procent i december 2025 jämfört med samma månad året innan, enligt den senaste lönestatistiken från Medlingsinstitutet.
– Löneökningstakten för år 2025 väntas bli lägre jämfört med 2024. Historiskt sett så innebär dock båda åren höga löneökningstakter för de anställda, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.
Enligt preliminära siffror ökade lönerna i hela ekonomin med 3,5 procent i december. Men Medlingsinstitutet bedömer att siffrorna kommer justeras upp till 3,7 procent. Det visar myndighetens statistiska modell för retroaktiva utbetalningar. I och med månadens utfall finns nu även definitiva löneökningstakter för år 2024 och preliminära ökningstakter för samtliga månader år 2025. För år 2024 blev den definitiva löneökningstakten 4,1 procent och för år 2025 visar de preliminära utfallen en sammanlagd ökningstakt på 3,6 procent.
I den offentliga sektorn var den preliminära löneökningen 3,4 procent och motsvarande ökning i den privata sektorn var 3,5 procent. Men Medlingsinstitutet förväntar sig att löneökningarna för den offentliga sektorn kommer att revideras upp till 3,7 procent och för den privata sektorn till 3,6 procent. Den största revideringen inom offentlig sektor förväntas ske i den statliga sektorn, vilket beror på att staten gör sin lönerevision i oktober. Historiskt har detta inneburit att retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit i efterhand, vilket har orsakat relativt stora skillnader mellan de preliminära ökningstakterna och de förväntade slutgiltiga ökningstakterna.
De avtalade lönerna i hela ekonomin steg med 3,2 procent i december, vilket är mindre än industrimärket på 3,4 procent.
– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.
Riksbankens tidigare räntesänkningar innebär att bolånekostnaderna har sjunkit. Det gjorde att reallönerna, mätt med KPI, ökade med 3,4 procent i december jämfört med samma månad i fjol. Om räntekostnader exkluderas från konsumentpriserna (KPIF) ökade reallönerna med 1,6 procent.
– En fortsatt låg generell prisökningstakt (KPI) och en sjunkande inflation exklusive bolåneräntor (KPIF) i kombination med stabila höga nominella löneökningstakter gör att reallönen stärktes brett bland löntagarna under december månad, säger Simon Torstensson
Konsumentpriser exklusive bolåneräntor (KPIF) ökade med 2,1 procent i december. Det motsvarar en lägre årstakt än föregående månad. Konsumentpriser inklusive bolåneräntor (KPI) ökade med 0,3 procent i december.
Rapport: Löneutvecklingen i Sverige t.o.m. december 2025
