Investerare, hyresgäster och omvärlden driver fastighetsindustrin till att bli mer hållbar och energieffektiv, vilket har den fina fördelen att den enorma klimatpåverkan som driften av fastigheter utgör idag stadigt minskar.
För att fortsätta denna positiva trend måste all teknik som finns i fastigheterna, nu börja användas med sin fulla potential, så att all onödig energiförbrukning minimeras.
Traditionell fastighetsdrift består av att underhållsleverantörer, eller den egna organisationens experter manuellt jobbar med systemkontroller och mätningar, ofta på plats eller via ett kontrollrum där ett SCADA system används. Ett normalt upplägg innefattar regelbundna inspektioner av systemens prestanda och ska enligt avtal ta fyra till fem timmar per byggnad och månad.
Ansvarig för fastigheten har köpt tjänsten, underhållsföretaget utför den enligt avtal och alla byggnader är optimerade och kontrollerade. Alla kan vara nöjda. Eller?
En traditionell lösning som utvecklingen sprungit ifrån
Problemet är att byggnader och alla deras olika system har fortsatt att utvecklas och blivit alltmer komplexa. Låt oss ta ett exempel – Att undersöka systemens prestanda i en typisk nordisk skolfastighet på ca 3000 kvm.
För att utföra kontroll och felsökning av skolans HVAC system måste förvaltaren manuellt titta på ca 700 processparametrar och jämföra dem med över 300 mätningar som avser luftkvalitet, temperaturer och energiförbrukning. Ett jobb som skall göras vid varje inspektion. Om vi antar att varje parameter tar en minut att kontrollera, uppgår detta till över 13 timmar, per byggnad!
För att kunna erbjuda optimala inomhusförhållanden och lägsta energiförbrukning bör detta utföras varje vecka under hela byggnadens livscykel. Med vetskapen om att det här tar minst 13 timmar i veckan men att avtalet ger dig fyra till fem timmar i månaden, så förstår vi att ekvationen inte går ihop. Resultatet är att systemen i fastigheten är suboptimerade och att fastigheten definitivt förbrukar mer energi än nödvändigt.
Det fastighetsägaren får för dessa fyra till fem timmar per månad blir därmed bara att upprätthålla dess funktionalitet och att alla typer av optimeringar uteblir. Det finns helt enkelt inte utrymme och incitament i avtalen för att komma vidare.
Fastighetsbranschen måste anamma digitala verktyg och lösningar
Lyckligtvis finns det lösningar till hands. Fastigheters olika system och sensorer producerar redan idag ett konstant dataflöde som går att använda på ett mycket smartare sätt än vad vi gör idag. Genom att flytta informationen från fastigheten till molnet, kan AI användas för att enkelt göra de tusentals beräkningar som behövs varje dygn, för att optimera alla system. Det gör att fastigheten hela tiden levererar den bästa upplevelsen för användarna till avsevärt lägre driftskostnader än idag.
Resultatet blir att antalet klagomål (dålig luft, för varmt eller kallt) minskar avsevärt, energiförbrukningen minskar och att personalen som förvaltar fastigheten kan jobba med proaktiva insatser istället för att manuellt leta efter fel eller avvikelser.
Ytterligare positiva effekter av att utnyttja AI är att parametrar som är svåra att komma till rätta med genom manuellt arbete, som t.ex. tryckdifferenser, enkelt kan balanseras så risken för att fukt och partiklar trycks in igenom konstruktionen minimeras.
Nya standarder växer fram
Ett industriföretag som idag inte övervakar sin data för sin produktion eller logistik dygnet runt och fokuserar på proaktiv processförbättring är otänkbart. Det är hög tid för fastighetsindustrin att ta det här steget också.
I framtiden är de bästa företagen inte de som levererar den bästa upplevelsen, de lägsta driftskostnaderna eller de som lyckas med att förlänga byggnaders livslängd.
De bästa erbjuder allt.
