Avskaffad ränta på uppskov litet steg i rätt riktning

Mäklarsamfundet stödjer regeringens förslag att avskaffa schablonintäkten på uppskovsbelopp.

Avskaffad ränta på uppskov litet steg i rätt riktning 1
Björn Wellhagen, VD Mäklarsamfundet

Det kan leda till ett något mer effektivt utnyttjande av bostadsbeståndet.

Samtidigt krävs fler och betydligt mer långtgående åtgärder för att rörligheten ska öka i den utsträckning som krävs för en bostadsmarknad i balans. Det konstaterar Mäklarsamfundet i sitt remissvar till Finansdepartementet.

Den 7 augusti 2020, är sista dagen för remissinstanserna att lämna synpunkter på regeringens förslag att avskaffa schablonintäkten på uppskovsbelopp, alltså den avgift som en privatperson som sålt en bostad med vinst och begärt uppskov med skatten för detta idag måste betala. Förslaget är en av punkterna i Januariavtalet.

– Om alla de ensamboende äldre som bor i villa, men vill flytta till något mindre och mer bekvämt faktiskt gjorde det så skulle boendeyta motsvarande 45 000 nyproducerade lägenheter frigöras. Att ta bort räntan på uppskovsbelopp är ett litet steg i rätt riktning, som kan få vissa i den här gruppen att genomföra ett bostadsbyte. Samtidigt har regeringen återinfört takbeloppet på uppskov. Mäklarsamfundet ser en överhängande risk för att det motverkar de positiva effekter för rörligheten som förslaget skulle kunna få, säger Björn Wellhagen, VD Mäklarsamfundet.

Olika undersökningar bekräftar gång på gång att en stor majoritet av befolkningen vill äga sitt boende. Mäklarsamfundet verkar för att regeringen vidtar fler åtgärder för att underlätta för befolkningen att genomföra sina bostadsdrömmar. I den breda skattereform som aviserats i Januariavtalet bör regeringen till exempel ta bort eller kraftigt sänka reavinstbeskattningen, som utgör ett av de största hindren för en rörlig och välfungerande bostadsmarknad. Dessutom bör en översyn av de senaste årens kreditrestriktioner och ett direkt slopande av det skärpta amorteringskravet genomföras.

– Vinsterna med ökad rörlighet är uppenbara, både samhällsekonomiskt och för individen. Vilken finanspolitik som bedrivs är avgörande för rörligheten. Tyvärr har det under de senaste åren införts en rad åtgärder som ökat inlåsningseffekterna. Skattereformen som ingår i Januariavtalet är en möjlighet att göra om och göra rätt. Sänkt reavinstskatt skulle få stor effekt på rörligheten, fortsätter Björn Wellhagen.