Vi befinner oss just nu i januari, för många känd som årets fattigaste månad.
Efter helgernas utgifter gapar plånboken tom och marginalerna krymper. Det är i tider som dessa som sårbarheten i hushållsekonomin blir som tydligast.
Regeringens senaste utredning om överskuldsättning sätter fingret på en av vår tids stora samhällsutmaningar: överskuldsättning, eller för att vara mer specifik, ”evighetsgäldenärerna”. Det är en nödvändig diskussion, men i jakten på snabba lösningar riskerar politiken att föreslå åtgärder som underminerar balansen i ekonomin. Absolut preskription, det vill säga att helt skriva av gamla skulder, är inte rätt väg framåt. Låt oss istället fokusera på lösningar som stöttar både de skuldsatta och näringslivet.
På Visma Amili ser vi dagligen konsekvenserna av en ekonomi i obalans. Vi representerar allt från enmansföretagaren till stora koncerner inom både privat och offentlig sektor. Grundbulten i vår ekonomi är enkel: en vara eller tjänst levereras mot en överenskommen betalning. När den kedjan bryts drabbas inte bara leverantören, vars möjligheter att betala löner och skatt minskar, utan i förlängningen hela samhällsekonomin.
Men debatten har hamnat snett. Vi vinner inget på att polarisera frågan och ställa fordringsägare mot skuldsatta. Det handlar istället om att skapa ett system där det är enklare att göra rätt, där vi värnar om ekosystemet i stort.
Magnus Månsson, vd på Visma Amili
Absolut preskription sänder fel signal Att införa en absolut preskriptionstid där skulder automatiskt raderas efter en viss tid kan låta humant, men det är en farlig väg att gå. Det sänder signalen att tid, inte förmåga, avgör betalningsansvaret. Risken är uppenbar att betalningsmoralen urholkas och att företag ytterligare drabbas av oförutsägbara kreditförluster. Detta kommer oundvikligen leda till att skötsamma konsumenter får betala för en del av förlusten genom högre priser eller räntor och företagen måste vara ännu mer noga med att inte göra affärer med de som är i skuld.
Vi kan inte lagstifta bort skulder. Vi måste arbeta med orsakerna till dem.
Teknik och empati måste gå hand i hand En hållbar ekonomi kräver att vi kan skilja på tillfälliga betalningssvårigheter och djupare skuldsättningsproblematik. Dagens digitalisering ger oss helt nya verktyg för att identifiera rätt lösning för rätt person. Genom att agera tidigt, med datadrivna insikter och en empatisk dialog, kan vi förhindra att en missad faktura växer till en skuldfälla.
Men tekniken kan inte göra allt – den måste backas upp av lagstiftning som drar åt samma håll. Här välkomnar vi utredningens förslag om ändrad avräkningsordning, där inbetalningar först täcker kapitalskulden snarare än räntor och avgifter.
Likaså ser vi positivt på regeringens färska förslag till en ny konsumentkreditlag. Genom att skärpa kraven på kreditprövning och inkludera fler typer av krediter, till exempel ”köp nu, betala senare”, angriper vi problemet vid roten. Det handlar om att förhindra att konsumenter lockas in i ohållbara krediter från början, snarare än att försöka städa upp genom att radera skulderna i efterhand. Det är konkreta, rättvisa åtgärder som skapar incitament och skydd.
Fokusera på stöd – inte på att skriva av skulder Visma Amili arbetar för en branschförändring där vi flyttar fokus från krav till kunskap och hjälp. Men för att lyckas på bred front krävs att politiken fokuserar på rätt saker:
Effektivare skuldsanering: Gör det enklare för de som faktiskt behöver det att få nystart genom skuldsanering, snarare än generell amnesti via preskription.
Tidiga insatser: Stärk den kommunala skuldrådgivningen och inför obligatorisk privatekonomi i skolan. Vi måste bygga kunskap innan skulden uppstår.
Individanpassning: Uppmuntra branschen att använda teknik för att skräddarsy lösningar. En modern kravhantering ska vara en lösningsinriktad dialog, inte en monolog.
Vi ska inte offra betalningsviljan. Vi ska värna de företag som är med och bygger vår välfärd, samtidigt som vi ger skuldsatta individer en rättvis och rimlig väg ut ur sin situation.
Absolut preskription är inte rätt väg framåt. Låt oss istället fokusera på lösningar som stöttar både de skuldsatta och näringslivet.
