Varje år ringer Finska Veikkaus fler än 6 000 samtal med hjälp av AI till spelare som befinner sig i riskzon för spelmissbruk.
Samtidigt visar data från THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) senaste undersökning att antalet spelare som utvecklar ett spelmissbruk fortsätter att öka, från 3,0 % av befolkningen 2019 till 4,2 % i den senaste undersökningen.
Tredubblat antalet samtal utan mätbar effekt
Veikkaus har sedan starten av satsningen 2022 gått från att ringa 2 000 samtal per år till att under 2025 ringa 6 000 samtal per år, varav cirka 1 400 till unga spelare mellan 18 och 24 år. Samtalen triggas av AI som i realtid flaggar spelare med kraftigt ökade insatser, stora förluster eller intensiva sessioner.
Trots detta publiceras ingen statistik på huruvida resultatet av denna satsning haft någon effekt på befolkningsnivå. Istället har antalet finländare med spelproblem stigit till omkring 151 000 personer.
Veikkaus rapporterar att endast 3 procent av de kontaktade kunderna uppvisar en registrerad beteendeförändring efter kontakt. Men rapporten förklarar inte vilka konkreta beteendeförändringar det handlar om eller om de leder till färre spelproblem på längre sikt.
Att kunden minskar sitt spelande hos Veikkaus behöver dessutom inte betyda att spelandet upphör. I praktiken kan det betyda att personen helt enkelt byter spelbolag eller tar en kort paus.
Resultatmåttet blir därför svårt att tolka och säger lite om hur många som faktiskt lämnar ett spelproblem bakom sig.
Sammanfattning
Nyckeltal
Värde Källa
AI-omsorgssamtal, 2022 2 000 per år Veikkaus
AI-omsorgssamtal, 2025 6 000 per år Veikkaus
– varav till unga (18–24 år) ~1 400 Veikkaus
Registrerad beteendeförändring efter kontakt 3 % Veikkaus
Svarsfrekvens, digitala omsorgsmeddelanden 14 % Veikkaus
Spelproblem i Finland (15–74 år), 2019 3,0 % · ~110 000 personer THL
Spelproblem i Finland (15–74 år), senaste mätning 4,2 % · ~151 000 personer THL
Riskerar att gå samma öde till mötes som Sverige
Sverige har redan gått igenom en liknande resa. Efter omregleringen 2019 infördes omsorgsplikt, skärpt tillsyn och omfattande spelansvarsprogram för att motverka utveckling av spelmissbruk.
Trots detta konstaterade Riksrevisionen i rapporten “Statens arbete mot problem med spel om pengar” (RiR 2026:1) att statens arbete mot spelproblem inte är effektivt.
Myndigheterna följer upp hur många insatser som genomförs, men inte systematiskt om spelproblemen i befolkningen faktiskt minskar.
Andelen personer med allvarliga spelproblem i Sverige är i stort sett oförändrad sedan mitten av 2010‑talet.
“Man räknar samtalen, men inte de som faktiskt räddas”
Tommi Korhonen, spelmarknadsanalytiker och skribent på Bonusetu.news, sammanfattar det så här.
“Finland gör mycket rätt på pappret. Veikkaus har ett av världens mest avancerade AI‑system för att identifiera riskspelare, och tusentals omsorgssamtal rings varje år. Problemet är att varken Finland eller Sverige har definierat tydliga mål för vad ett fungerande spelskydd ska åstadkomma på befolkningsnivå.”
“I dag kan man visa exakt hur många gånger telefonen ringer och hur många som svarar, men inte hur många människor som faktiskt lämnar spelproblemet bakom sig. Utan tydliga effektmått blir omsorgssamtalen mer av en aktivitet än ett verktyg som går att utvärdera.”
Därför undviker man att publicera statistik
I artikeln ”AI-styrda omsorgssamtal från Veikkaus” på Bonusetu.news listas flera sannolika orsaker till att Finland fortfarande inte redovisar tydliga effekter av omsorgssamtalen på systemnivå.
Värdesätter antal framför resultat. Att räkna hur många omsorgssamtal som genomförs är enkelt. Men att spåra långsiktiga beteendeförändringar kräver uppföljning över tid, aktiva kontrollgrupper och datadelning mellan bolag, vilket systemet idag inte har stöd för.
Intern utvärdering men vag extern kommunikation. Veikkaus uppger att man utvärderar kvaliteten på sina metoder, men externt kommuniceras endast hur många samtal som utförs, och ett fåtal positiva resultat av arbetet. Det tyder på att effekterna mäts internt, men att resultaten är svårtolkade eller inte tillräckligt entydiga för att publiceras som hård statistik.
AI som politisk sköld. Det finns en risk för en så kallad “AI‑fallacy”, där avancerad teknik framställs som en lösning i sig. Omsorgssamtalen kan då användas för att visa hög aktivitet och teknisk ambition, utan att bolaget behöver stå till svars för om spelproblemen faktiskt minskar.
Kanaliseringsfällan. Ett omsorgssamtal som leder till att kunden minskar sitt spel hos Veikkaus kan i praktiken innebära att spelandet flyttas till ett annat spelbolag. I statistiken ser det ut som en förbättring, men problemet har bara flyttat.
