Konjunkturinstitutet slutredovisar regeringsuppdraget om migrationens effekter på svensk ekonomi.
Av rapporterna framgår att det är svårt att dra entydiga slutsatser om migrationens ekonomiska effekter.
Det beror bland annat på att kunskapsläget är begränsat och att det är svårt att identifiera och särskilja migrationens effekter från andra faktorer som påverkar ekonomin. Ekonomin anpassar sig dessutom utifrån migrationens storlek och sammansättning. De effekter av migrationen som kan observeras varierar också över tid. För de flesta ekonomiska variablerna, inte minst sysselsättning, har utfallen för utrikes födda förbättrats de senaste åren men är fortsatt lägre än för inrikes födda.
För de offentliga finanserna visar beräkningar att nettobidraget från utrikes födda under lång tid varit negativt, men på senare år har stigit för att det senaste beräknade året vara svagt positivt. Sammansättningen av migrationen spelar stor roll där arbetskraftsinvandring har bättre ekonomiskt utfall än flyktinginvandring – både när det gäller sysselsättning och nettobidrag till de offentliga finanserna
I samband med slutredovisningen i dag publicerar Konjunkturinstitutet två studier om migrationens effekter.
Den första studien analyserar utrikes föddas nettobidrag till de offentliga finanserna under perioden 1983–2022. Nettobidragen mäter hur mycket skatter utrikes födda har betalat in till den offentliga sektorn i förhållande till de transfereringar och offentliga tjänster som gruppen tagit emot. Studien visar att invandringsskäl, demografisk sammansättning och etableringstid i Sverige har stor betydelse för utrikes föddas nettobidrag till de offentliga finanserna. De mer positiva nettobidrag som observerats de senast undersökta åren drivs i stor utsträckning av positiva nettobidrag från arbetskraftsinvandring.
Studien innehåller även framskrivningar av nettobidragen fram till år 2060 samt uppskattningar av det sammanlagda nettobidraget sett över invandrades hela återstående livstid i Sverige. Beräkningarna visar att en genomsnittlig utrikes född genererar ett positivt nettobidrag till de offentliga finanserna om 1,5 miljoner kronor över den återstående livstiden i Sverige. Det motsvarar nästan 40 000 kronor per år. För en genomsnittlig flykting är nettobidraget över det återstående livet i Sverige däremot negativt och uppgår till -1 miljon kronor eller ca -25 000 kronor per år.
Den andra studien är en kunskapssammanställning av resultat från en samling studier av invandringens effekter på främst sysselsättning, löner, produktivitet, BNP per capita och offentliga finanser i Sverige.
Studierna ingår i ett bredare kunskapsunderlag om migrationens samhällsekonomiska effekter. Tidigare har Konjunkturinstitutet publicerat en antologi med bidrag från forskare samt fem underlagsrapporter och promemorior från de myndigheter som medverkat i regeringsuppdraget.
Alla rapporter finns att läsa på www.konj.se
