Lönerna i hela ekonomin ökade med 3,6 procent i augusti 2025 jämfört med samma månad året innan, enligt den senaste lönestatistiken från Medlingsinstitutet.
– En högre inflationstakt i augusti bidrog till att reallöneökningstakten minskade för både anställda med och utan bolån, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.
Enligt preliminära siffror ökade lönerna i hela ekonomin med 3,0 procent i augusti. Siffrorna bedöms dock justeras upp till 3,6 procent enligt Medlingsinstitutets statistiska modell för retroaktiva utbetalningar.
För offentlig sektor var den preliminära löneökningen 2,6 procent, motsvarande ökning för privat sektor var 3,1 procent. Löneökningarna för såväl privat som offentlig sektor förväntas dock revideras upp till 3,6 procent. Stora skillnader mellan preliminära och slutgiltiga löneökningar kan förklaras av olika lönerevisionstillfällen.
Inom den privata sektorn så visar även de preliminära löneökningstakterna att industrin legat relativt lågt de senaste månaderna, 2,3 procent i augusti vilket är lägst inom den privata sektorn. Siffrorna är dock preliminära och kan komma att revideras kommande månader.
De avtalade lönerna i hela ekonomin steg med 3,2 procent i augusti, vilket är mindre än industrimärket på 3,4 procent.
– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension, vilket gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.
Konsumentpriser exklusive bolåneräntor (KPIF) steg med 3,2 procent i augusti, vilket var en ökning jämfört med föregående månader. KPI, som inkluderar bolåneräntor, ökade med 1,1 procent i årstakt.
Riksbankens tidigare räntesänkningar innebär lägre bolånekostnader. Det gjorde att reallönerna, mätt med KPI, ökade med 2,5 procent i augusti jämfört med samma månad i fjol. Om räntekostnader exkluderas från konsumentpriserna (KPIF) ökade reallönerna med 0,4 procent.
– Riksbanken bedömer att den stigande inflationen beror på tillfälliga orsaker och att inflationen bör sjunka tillbaka framöver. Uppgången har dock hämmat återhämtningen efter inflationskrisen och för anställda utan bolån är ökningstakten för reallönerna nu den lägsta sedan slutet av 2023, säger Simon Torstensson.
Om statistiken:
De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser för vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på Medlingsinstitutets modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.
De flesta löntagare har lönerevision i april eller maj och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under vår- och sommarmånaderna.
Enligt den statistiska modellen blir det definitiva utfallet mellan 3,4 och 3,9 procent enligt ett 90-procentigt konfidensintervall. Det kan inte uteslutas att det definitiva utfallet hamnar utanför det angivna intervallet.
Rapport: Löneutvecklingen i Sverige t.o.m. augusti 2025
