Skenande elpriser och höjda räntor är ett gissel inte bara för privatpersoner, utan också för kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra fastighetsägare med stora fastighetsbestånd.
I det läget är det extra viktigt att ytorna används effektivt och ändamålsenligt. Här finns mycket pengar att spara, säger FOJAB:s Charlotte Kristensson, arkitekten bakom tjänsten Strategisk Lokalplanering.
Många kommuner tampas idag med samma slags problem. Man sitter med byggnader från 1960- och 70-talen med stora underhållsbehov. Lokaler används fel eller för lite. Hyrda lokaler är inte anpassade efter verksamheterna. Skolor ligger på fel ställen i förhållande till elevunderlaget.
När ekonomin blivit tuffare är utrymmet litet för att bygga nytt. Också av klimatskäl är det viktigt att utnyttja det befintliga beståndet optimalt. Kommunerna måste prioritera stenhårt och många ser nu över sina behov. Vilka lokaler ska man använda sig av, vilka tillskott behövs och var, vilka blir över och vad kostar de? Det kan vara ett snårigt pussel att lägga.
Underlag för beslut
FOJABs strategiska lokalplanering ger ett komplett och åskådligt underlag för långsiktiga beslut. Kunden lotsas fram till en helhetslösning och ett effektivt utnyttjande av sitt fastighetsbestånd. Charlotte och kollegorna på FOJAB har hjälpt åtskilliga kommuner genom åren, ofta handlar det om skolor, förskolor, kultur- och fritidslokaler.
Så hur går det till?
En viktig utgångspunkt är att skapa en gemensam bild av förutsättningarna, något som inte är helt självklart där många förvaltningar och personer är inblandade. En fastighetschef har sitt perspektiv, en utbildningschef eller en rektor har andra. Arkitektteamet kommer in som en neutral part och lotsar organisationen genom en effektiv process. Befintligt lokalutbud analyseras utifrån parametrar som ändamålsenlighet, drift, renoveringsbehov etcetera. Förutsättningar som elevunderlag och politiska beslut beaktas. Verksamheternas önskemål stäms av mot målen i läroplanen.
– FOJAB har utvecklat en unik metod där vi kan se hur stora ytor som behövs i olika ämnen för att målen i läroplanen ska uppnås, förklarar Charlotte Kristensson.
Maximera användandet
Exakta siffor gör det lättare att maximera användandet av varje skollokal. Med smart schemaläggning kan kanske fritids disponera hemkunskapssalen eller slöjdsalen vissa tider. Eller hyras ut till en extern part. Siffrorna är också en god hjälp för den som ska väga olika intressen mot varandra.
– Det kan vara svårt för en tjänsteman att stå emot rektorer och andra som trycker på och vill ha mer resurser till just sin skola. Kan man peka på reda siffror blir det enklare att uppnå en likvärdig skola för alla elever i kommunen. Det är en rättvisefråga.
Kunskap om långsiktiga effekter
Analysen utmynnar i ett antal handlingsalternativ. Efter kostnadsbedömningar är underlaget redo att presenteras för beslutsfattarna. Det kan handla om att bygga om, att riva och bygga nytt, att flytta verksamheter. Underlaget gör också att politikerna får mer kunskap om de långsiktiga effekterna av olika beslut. Charlotte ger ett exempel:
– I en kommun ville man att eleverna i högstadiet skulle ha hemklassrum liksom i de lägre stadierna, för att det skulle ge lugn och ro och bättre studieresultat. Med den prognosticerade elevökningen skulle ett sådant beslut innebära att man måste bygga ut skolan om ett antal år.
– Vi lägger oss inte i hur man väljer att göra, poängterar Charlotte. Det är en politisk fråga hur man prioriterar. Men vi synliggör och tydliggör behoven och förutsättningarna så att politikerna kan fatta medvetna beslut och slippa kostsamma omtag.
Många betjänta av tjänsten
Att arkitektkontor erbjuder den här typen av utredningar är ovanligt, men för kunden innebär det ett mervärde, menar Charlotte. Som expert på kunskapsmiljöer kunde hon efter att ha analyserat Karlshamns kommuns lokalbehov ta arbetet vidare och rita den nya skolan i Mörrum, som man kommit fram till behövdes. För andra typer av lokaler har FOJAB experter på kontor, boende för äldre, idrottshallar etcetera som kan bistå med sin kunskap.
För även om det hittills varit mest kommuner bland uppdragsgivarna finns det många andra som kan vara betjänta av strategisk lokalplanering. Charlotte tar universitet och högskolor som ett exempel. Tillströmningen av studenter är rekordstor samtidigt som kostnaderna för lokalerna stiger. FOJAB håller just nu på att utveckla en metod för att beräkna nyttjandegraden av universitetslokaler på motsvarande sätt som för skolor.
Sänka kostnaderna
– Genom att optimera användningen kan universiteten sänka sina kostnader för det befintliga beståndet. Det kan i sin tur ge ekonomiskt utrymme att utveckla nya typer av högkvalitativa undervisningsmiljöer som är bättre anpassade för dagens studenters behov, säger Charlotte och fortsätter:
– Alla organisationer som förfogar över många lokaler och som står inför större förändringar, antingen de växer eller krymper, har nytta av strategisk lokalplanering. Ta till exempel statliga myndigheter eller våra regioner där det finns verksamheter som expanderar kraftigt och flaggar för att lokalförsörjningen är ett stort problem. Där kan vi hjälpa till!