Stämningsläget för näringslivet i såväl Norrland som i riket har försämrats kontinuerligt under ett och ett halvt års tid men ser nu ut att plana ut på en låg nivå.
Läget i Norrland är svagt medan det i riket klassas som mycket svagt.
Hushållen på riksnivå är fortsatt rekordpessimistiska, detsamma kan antas gälla för hushållen i Norrland. Elpriserna i Norrland har dessutom under november-december varit rekordhöga och nära nivåerna för mellan- och södra Sverige.
-I Norrland har tillverkningsindustrin, byggindustrin och tjänstesektorn ett svagare läge än normalt, medan läget för handeln är mycket svagt, säger Petter Alapää, Norrlandsfonden.
Läget bland byggföretagen försvagades och man var väsentligt negativare till orderstockarnas storlek och man var extremt negativa i sin syn på hur byggmarknaden kommer att utveckla sig på ett års sikt.
-Nedgången i byggkonjunkturen i Norrland ska dock kunna bli mildare än i resten av landet sett till de stora investeringar som planeras och genomförs. Samhällsomvandlingen i Malmfälten fortgår också och signaler finns om att byggföretag flyttar sitt fokus mot denna marknad.
Stämningsläget i tjänstesektorn har försvagats under lång tid men planar nu ut. Tjänsteföretagen bedömer att efterfrågan kommer att vara oförändrad framöver och lönsamheten bedöms generellt som svag.
Handeln planar ut på ett mycket svagt läge. Försäljningen har varit svag och lagren är stora. Man är dock något mindre negativa till hur försäljningen kommer att utvecklas framåt.
Tillverkningsindustrin i Gävleborg, Jämtland och Västerbotten signalerade ett starkt läge, medan läget var svagt i Västernorrland och mycket svagare än normalt i Norrbotten.
Konfidensindikatorer Norrland – Sverige
-Generellt gjorde industriföretagen svagare bedömningar av orderstockarna men en majoritet av företagen i Gävleborg och Västerbotten svarade fortfarande att orderstockarna var förhållandevis stora, medan det omvända gällde i Västernorrland och Norrbotten. I dessa län uppgavs också färdigvarulagren vara för stora.
Kapacitetsutnyttjandet i Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg uppgick till 87-88 procent medan det låg på 82-83 procent i Västerbotten och Jämtland.
Detta var ett oförändrat läge, förutom för Norrbotten där man låg på ett kapacitetsutnyttjande på 94 procent föregående kvartal.
När det gäller orderingången på hemma- och exportmarknaden svarade nästan alla industriföretag i Norrbotten att orderingången minskat. Även i Västerbotten och Västernorrland var en stor majoritet negativa. I Jämtland och Gävleborg var bedömningarna i stället neutrala. I sammanhanget kan nämnas att orderstocken uppgick till cirka tio veckor i samtliga län utom Västerbotten där den var sexton veckor.
-Industriföretagens bedömningar av lönsamheten försvagades också. I Gävleborg, Västernorrland och Norrbotten var bedömningarna ändå fortsatt relativt neutrala medan en majoritet i Jämtland och Västerbotten svarade att lönsamheten var dålig. Även här var dock fallet kraftigast i Norrbotten där en stor majoritet svarade att lönsamheten var god vid föregående mätning, avslutar Petter Alapää.
