Företag spelar en central roll i den kriminella ekonomin och används allt oftare för att dölja brottsvinster.
Det visar en uppdaterad nationell riskbedömning som Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism nu presenterar.
Samverkan är avgörande
– Penningtvätt och finansiering av terrorism är allvarliga hot mot samhället. Ingen enskild aktör kan hantera problemen ensam. Därför är samverkan mellan myndigheter och privata aktörer avgörande, säger Ola Pettersson, chef för den brottsförebyggande avdelningen på Bolagsverket.
De senaste åren har Bolagsverket fått ett tydligare brottsförebyggande uppdrag och utvecklat arbetet med kontroller av uppgifter i registren. Samtidigt visar riskbedömningen att både myndigheter och privata aktörer behöver stärka arbetet mot företag som används som brottsverktyg.
– Genom ökad kunskap om riskerna och ett stärkt informationsutbyte kan åtgärder och resurser riktas dit de gör störst nytta. Kunskap om riskerna är en viktig grund för att förebygga och motverka penningtvätt, säger Ola Pettersson.
Ola Pettersson, chef för den brottsförebyggande avdelningen på Bolagsverket.
Företag används för att dölja brottsvinster
Den organiserade brottsligheten använder företag för att begå brott, hantera brottsvinster och möjliggöra storskalig penningtvätt. Ofta handlar det om komplexa företagsstrukturer där verksamhet i flera länder kombineras med målvakter och utnyttjade identiteter för att försvåra insyn och upptäckt.
Företag kan användas för att dölja pengaflöden genom exempelvis koncernöverföringar, vinstutdelningar och osanna fakturor. De kan också användas för att snabbt flytta pengar mellan olika banker och konton.
Särskilt utsatta branscher
Ekonomisk brottslighet förekommer i många delar av näringslivet, men riskbedömningen pekar på att bygg-, restaurang-, fastighets- och handelsbranschen är särskilt utsatta.
Det pågår också ett arbete mellan myndigheterna för att analysera vilka företagsformer som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt.
Den nationella riskbedömningen lyfter också fram fyra verksamheter som bedöms löpa särskilt hög risk att utnyttjas för penningtvätt:
- bank- och finansieringsrörelse
- betalningsinstitut
- bokförings- och redovisningstjänster
- fastighetsmäklare.
Om den nationella riskbedömningen
Den nationella riskbedömningen beskriver hur hot, sårbarheter och risker för penningtvätt och finansiering av terrorism ser ut i Sverige. Syftet är att ge myndigheter, företag och andra verksamheter ett gemensamt kunskapsunderlag för att förebygga och motverka brottsligheten.
Riskbedömningen har tagits fram gemensamt av 17 myndigheter och organisationer, där Bolagsverket är en av deltagarna.
