Nyheter inom lön och HR 2024 – åtta viktiga saker att ha koll på
Förändringar i arbetsgivardeklarationen, rätt för mormor och morfar att vara föräldralediga och hårdare krav kring lönekartläggningar.
Det händer mycket inom löne- och HR-området just nu. Här har vi samlat åtta saker du behöver ha koll på när det gäller nya lagar, kommande lagförslag och andra viktigheter.
1. Stödet för höga sjuklönekostnader slopas
Du har väl inte missat de nya buden kring ersättningen för sjuklönekostnader? När anställda blir sjuka ska ju du som arbetsgivare betala sjuklön till anställda upp till 14 dagar. Om kostnaderna har varit extra höga har ni – fram tills nu – kunnat få ersättning från Försäkringskassan efter att ha redovisat detta i arbetsgivardeklarationen (AGI). Men nu blir det alltså ändring på det. Det ekonomiska stödet tas bort helt och hållet, vilket också innebär att du som arbetsgivare inte längre ska rapportera in sjuklönekostnaderna i AGI. Förändringen gäller från den 1 juli 2024.
2. Etableringsjobb – ny anställningsform för långtidsarbetslösa och nyanlända
Denna nyhet, som kom redan i januari 2024, innebär att vi har fått en helt ny anställningsform som syftar till att underlätta för nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.
Kort förklarat handlar det om att du som arbetsgivare får ekonomiskt stöd från staten för att anställa dessa individer så att du inte behöver stå för hela lönekostnaden själv. Anställningen får vara max två år; därefter ska anställningen som regel övergå till en fast anställning. Möjligheten att anställa genom etableringsjobb gäller från och med den 1 januari 2024 och fem år framåt.
3. Regeringsförslag: stoppa bidragsfusket med hjälp av AGI
Skulle arbetsgivardeklarationen (AGI) kunna användas för att sätta stopp för fiffel och fusk? Ja, det menar regeringen som har föreslagit att Försäkringskassan ska få tillgång till mer information från arbetsgivare för att förbättra kontrollen av utbetalningar (särskilt föräldrapenning) för att bekämpa bidragsfusk. Förslaget innebär att arbetsgivare ska rapportera uppgifter om anställdas frånvaro som kan ge rätt till föräldrapenning i samband med arbetsgivardeklarationen. Dessa uppgifter skickas till Skatteverket, som överlämnar dem till Försäkringskassan för verifiering.
Förändringarna är alltså ännu inte klubbade och klara, men förväntas träda i kraft den 1 januari 2025. Här på Flex kommer vi självklart att hålla oss (och dig) uppdaterade i frågan.
4. CSRD – tuffare krav kring företagens hållbarhetsrapportering
Tuffare spelregler för hur företag ska redovisa sin påverkan på miljö och människor väntar. Den 1 juli i år blev nämligen EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive, eller på svenska Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering) svensk lag. Men ingen panik riktigt än! Som väl är finns det ytterligare lite tid att förbereda sig inför det som komma skall. Kraven på att börja hållbarhetsrapportera på det nya sättet börjar nämligen gälla successivt under de kommande åren, beroende på bland annat företagets storlek.
5. EU-direktivet för transparenta och jämställda löner
Snart är det slut på hemlighetsmakeriet kring löner och tuffare krav på företag att genomföra en lönekartläggning. Det nya lönetransparensdirektivet som syftar till att komma till rätta med lönegapet mellan män och kvinnor i EU är nu på god väg att omsättas i svensk lag. De nya kraven innebär bland annat att du som arbetsgivare måste lämna ut information om lönenivåer och kriterier för löneutveckling och att arbetssökande har rätt att få information om ingångslöner redan i platsannonsen (eller åtminstone i god tid före anställningens start). Det kommer även bli viktigare än någonsin att genomföra regelbundna lönekartläggningar – som dessutom ska redovisas till Diskrimineringsombudsmannen.
Deadline för när lönetransparensdirektivet ska vara helt genomfört i respektive medlemsland (däribland Sverige) är den 7 juni 2026.
6. Nya EU-regler om minimilöner
Ännu ett EU-direktiv i loopen är minimilönedirektivet, som (precis som namnet antyder) handlar om att reglera nivåerna för minimilöner inom EU för att på så sätt säkra en god levnadsstandard. Skönt att veta är dock att minimilönedirektivet (till skillnad från CSRD och lönetransparensdirektivet) inte bedöms leda till några långtgående förändringar för oss i Sverige. Här anses vi nämligen redan ha en reglering som i stort uppfyller EU:s krav – detta eftersom cirka 90 procent av arbetsmarknaden täcks av kollektivavtal som slår fast vilka lägstalöner som gäller.
Förslaget är att ändringarna ska träda i kraft den 15 november 2024, men än så länge finns det inget regeringsbeslut på plats.
7. Föräldraledighet i förändring
2024 är förändringens år även när det gäller den svenska föräldraförsäkringen – något som påverkar både medarbetare och arbetsgivare.
– Sedan 1 juli har föräldrar rätt att ge bort föräldradagar till någon annan nära vuxen i barnets liv som inte är förälder, exempelvis en mor-/farförälder, ett syskon eller en vän. Med andra ord är det alltså inte längre bara medarbetare som själva har barn som kommer att kunna ansöka om föräldraledighet.
– I samma veva utökades också antalet dubbeldagar (då båda föräldrar kan vara lediga samtidigt med barnet) rejält – från 30 dagar till 60 dagar.
8. Ajöss till papperskvitton!
Äntligen kan vi säga ajöss till skrynkliga kvittohögar! En av många efterlängtad nyhet är att krånglet med att spara kvitton i pappersformat nu har slopats. Bara du ser till att kvittot överförs till ett digitalt format (exempelvis fotas eller skannas av) så kan du sedan slänga eller förstöra det. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli i år.
Lätt att göra rätt med personalsystemet Flex HRM
Att hantera all administration som hör medarbetarna till och dessutom se till att allt blir rätt enligt regelverket kan vara en riktig utmaning. Som tur är finns det verktyg som gör jobbet både smidigare och säkrare.
Flex Applications, ett Tech-bolag som revolutionerar HR.
