Efter två decennier av att förfina en idé som utmanar hur företag reglerar sina skulder tror Clearitts grundare Richard Johnsson att framtidens företagsfinansiering kan innebära att betydligt mindre pengar faktiskt behöver flyttas.
De flesta entreprenörer tillbringar åratal med att leta efter sin stora idé.
För Richard Johnsson har utmaningen varit den motsatta. Den svenskfödde entreprenören, numera australisk medborgare och grundare av fintechbolaget Clearitt, har ägnat mer än tjugo år åt att förverkliga en och samma idé.
– Den kom till mig nästan färdig under en bilresa på motorvägen, minns han. Problemet var inte idén. Problemet var att världen inte var redo för den.
Kärnan i Clearitt bygger på ett till synes enkelt resonemang. Företag är skyldiga varandra enorma summor pengar vid varje given tidpunkt. Bara i Australien uppskattas den summan till omkring 470 miljarder australiska dollar. Enligt Johnsson tar en stor del av dessa skulder i praktiken ut varandra inom ekonomin.
I stället för att varje företag ska betala varje faktura individuellt gör Clearitts plattform det möjligt att kvitta skulder och fordringar mellan flera handelspartners samtidigt och endast reglera det återstående nettobeloppet.
– Det som redan existerar mellan företag tar till stor del ut sig självt, säger han. Det är bara nettobeloppet som faktiskt behöver flyttas i form av pengar.
Konceptet, som bolaget kallar Universal Contra-Accounts, syftar till att minska friktionen i företagsbetalningar genom att göra det möjligt att avveckla skulder mer effektivt över nätverk av företag. Johnsson beskriver lösningen som ”Linux för företagsfinansiering” – en öppen infrastruktur som är byggd för att stödja ett större ekosystem snarare än att ta betalt i varje led.
Richard Johnsson
En okonventionell grundare
Johnsson passar inte in i bilden av den typiske fintech-entreprenören. Medan många grundare talar obehindrat om kundanskaffningskostnader, livstidsvärden och tillväxthack är han lika bekväm med att diskutera filosofi, medvetande och systemteori.
– Jag har alltid dragits till idéer som ännu inte har något namn, säger han.
Den intellektuella nyfikenheten har präglat stora delar av hans yrkesliv. Faktum är att han tvekar inför att ens beskriva det som en karriär i traditionell mening. En berättelse illustrerar hans synsätt särskilt väl.
Efter en period då han kände sig fast professionellt gick han en kväll ner till en strand och ropade ut i mörkret:
– Universum, kom till mig.
Dagen därpå blev han uppringd av en rekryterare som erbjöd honom en vd-tjänst i Peking.
– Jag tackade ja direkt, säger han.
Historien låter nästan för osannolik för att vara sann, men den speglar ett återkommande tema i hans liv: en vilja att omfamna osäkerhet när en väg känns rätt.
Det synsättet har tagit honom mellan länder, branscher och ledarroller, ofta genom beslut som framstått som irrationella för omgivningen. Vid ett tillfälle lämnade han en hög chefsposition och flyttade utomlands med sin fru och deras tre barn – utan att ha något nytt jobb klart.
– Jag sa till alla att jag hade ett jobb som väntade, erkänner han. För de flesta hade det låtit fullständigt galet. Men att stanna kvar hade inneburit att leva fel liv.
Att bygga för rätt tidpunkt – inte för tekniken
Även om grundidén bakom Clearitt i stort sett varit oförändrad sedan starten menar Johnsson att den tekniska miljön först på senare år blivit mogen nog för att stödja den.
– Infrastrukturen existerade helt enkelt inte, säger han.
För tjugo år sedan fanns varken molnplattformar, moderna API, smarta telefoner eller de sammanlänkade system som i dag utgör grunden för den digitala ekonomin.
Det som har förändrats är inte visionen, utan verktygen som gör den möjlig att genomföra. Artificiell intelligens har dessutom påskyndat utvecklingen ytterligare.
Johnsson är öppen med att AI har förändrat hans sätt att arbeta, kraftigt förkortat utvecklingscyklerna och gjort det möjligt att gå direkt från idé till genomförande.
När en viktig systemutvecklare lämnade bolaget såg det först ut som ett allvarligt bakslag. I stället blev det en vändpunkt.
– Jag insåg att jag själv kunde utföra en stor del av arbetet med hjälp av AI-verktyg, säger han. Avståndet mellan idén i mitt huvud och den färdiga produkten försvann.
Utmanar startupvärldens konventioner
Några av Clearitts viktigaste strategiska beslut har gått på tvärs mot etablerade sanningar inom startupvärlden. Det kanske mest betydelsefulla var beslutet att göra plattformen kostnadsfri.
I början drogs Johnsson in i det välbekanta språket kring startupfinansiering: kundanskaffningskostnader, återkommande intäkter och tidig monetisering.
Till slut drog han slutsatsen att sådana modeller inte passade en nätverksbaserad plattform vars värde ökar i takt med att fler deltar.
– I samma ögonblick som jag slutade försöka pressa in traditionella nyckeltal i verksamheten blev allting tydligare, säger han.
För Johnsson handlar tillväxt mindre om att generera intäkter från de första användarna och mer om att skapa en kritisk massa av deltagare. Filosofin speglar ett bredare mönster i hans tänkande: först systemet, sedan intäktsmodellen.
Ledarskap genom samsyn
Trots sitt rykte som visionär beskriver Johnsson sig själv som en lagspelare i grunden. Genom livet har han ofta sökt sig till ledande roller, både inom idrotten och näringslivet.
Hans ledarskapsfilosofi bygger mer på samsyn än på hierarki.
– De som ansluter sig till oss gör det för att de vill se visionen bli verklighet, säger han.
Synsättet sattes på prov under åren då han ledde team i Kina. Medveten om att kulturella normer ofta gjorde det svårt för medarbetare att öppet ifrågasätta chefer uppmuntrade han aktivt till motstånd och diskussion.
Vid ett tillfälle bad han sin assistent att offentligt säga emot honom under möten.
– Jag ville att människor skulle se att det var tillåtet att inte hålla med, säger han. Jag uppskattade olika perspektiv. Men när ett beslut väl var fattat förväntade jag mig att alla ställde sig bakom det.
Uthållighet framför allt
Precis som många entreprenörer beskriver Johnsson långvarig ekonomisk osäkerhet som den svåraste delen av entreprenörskapet.
Att driva verksamhet med begränsade resurser och samtidigt behålla momentum kan vara utmattande, särskilt när medarbetare och deras familjer är beroende av företagets framtida framgång.
– Det handlar inte bara om din egen situation, säger han. Du vet att andra människor har bolån, partners och barn. Det ansvaret bär du med dig hela tiden.
Trots mer än två decennier av arbete med idén bakom Clearitt förhåller han sig anmärkningsvärt lugn till utgången.
Hans självförtroende verkar bottna mindre i ambition än i övertygelse.
– Jag har varit förvaltare av den här idén under väldigt lång tid, säger han. Min uppgift är helt enkelt att göra mitt bästa för att föra den ut i världen.
Blicken bortom horisonten
När Johnsson får frågan om sina yttersta ambitioner kommer ett oväntat svar.
Clearitt är, säger han, inte ens hans största idé.
– Det finns en till, säger han med ett leende. En som är ännu större.
Men just nu ligger fokus helt på att bygga bolaget och bevisa att det finns ett annat sätt att hantera företagsbetalningar.
När det gäller vilket arv han vill lämna efter sig avfärdar han själva frågan.
– Jag kom inte hit för att bygga ett arv, säger han.
– Jag är fullt nöjd om jag i slutändan kan säga att jag fullföljde mitt uppdrag – eller åtminstone gav det allt jag hade.
Om Clearitt kommer att lyckas förändra företagsfinansiering återstår att se.
Men efter tjugo års uthållighet verkar Richard Johnsson mindre upptagen av erkännande än av genomförande. För en entreprenör som ägnat decennier åt att bära på en enda idé är det kanske den mest genuina formen av framgång.
Av Redaktion
