Kontantupproret lanserar nu ”Korttricket – så blir du lurad på nätet”, en skrift som berättar om kortbedrägerierna och hur du som konsument kan skydda dig.
Vi ställer krav på bankerna att redovisa sina förluster på bedrägerierna och ifrågasätter att bankernas agerande tillåts fortgå, inte minst eftersom det håller kriminella ligor om ryggen.
Kortbedrägerierna växer lavinartat och är nu en etablerad verksamhet. Det finns till och med en svart marknad för stulna kortuppgifter med bland annat 
kundsupport och detaljerade prislistor, där priset för ett kort inklusive namn och koder ligger på 250 kr styck.
De flesta bedrägerier får varken vi kunder eller polisen veta något om. Bankernas programvaror bevakar alla transaktioner på våra konton och kompenserar mer eller mindre direkt pengar som försnillats utan att meddela varken kund eller polis och utan att redovisa uttaget och insättningen på kontot. De lägger helt enkelt locket på för att inte förlora kundernas förtroende.
Bankerna lägger stora belopp på att täcka upp bedrägerierna, och de väljer att ta denna kostnad eftersom de tjänar ännu mycket större belopp på kortbetalningarna. Bankerna betraktar alltså kostnaden för brottsligheten som en ren transaktionskostnad.
Kontantupproret tycker att de dolda kostnaderna för konsumenterna är oacceptabla och att det är dags att uppmärksamma frågan.
Vi kräver därför att bankerna måste börja redovisa hur mycket som försvinner i bedrägerier för de enskilda kunderna och även i årsredovisningarna.
Så skyddar du dig:
- Fyll inte i Googles autospara i formulär och uppgifter när du uppger dina kortuppgifter på nätet.
- Var uppmärksam på folk som tittar över axeln när du tar ut pengar från en bankomat.
- Inse att ditt kort är en värdehandling. Tänk på att alltid ha det under uppsikt.
- Använd bara kortet för onlineköp om du litar på säljaren.
- Var försiktig med att använda ditt bank-ID i situationer där du själv inte tagit initiativ till relationen, exempelvis om du blir uppringd och ombedd att identifiera dig med ditt bank-ID.
- Lämna inte ut för detaljerad information om dig själv på Facebook eller i andra sociala medier. Om någon som påstår sig vara en kompis ber om hjälp via chatt: ring upp eller ställ kontrollfrågor!
- Använd lösenord med specialtecken, versaler och siffror. Använd inte samma lösenord till dina viktigaste tjänster som exempelvis din e-post, eller något annat du har medlemskap i. Passa även på att byta lösenord med jämna mellanrum.
- Det finns inga seriösa företag, myndigheter eller organisationer som ber om dina kortuppgifter via mejl. Radera sådana mejl eller ring och kontrollera vad det handlar om.
- Ge inte ut konfidentiell information i onödan. Fundera på om kortbetalning är det bästa alternativet.
Tänk på att:
- Med kortköp lämnar du ut data om dig som du inte har någon kontroll över. Kontanter lämnar inga digitala spår som kan komma i orätta händer.
- Kontanter har ingen kredit. Det går inte att bli av med mer än den mängd kontanter man förfogar över.
- Kontanter är ett robust betalmedel som går att använda även vid strömavbrott eller datastopp.
Det här uppmärksammar vi genom skriften ”Korttricket – så blir du lurad på nätet”
Läs Korttricket på http://www.kontantupproret.se/
