Danske Bank publicerar den fjärde delen i rapportserien Call to Arms, om den nordiska försvarsindustrin.
Denna del av rapporten fokuserar på hur Europa kan skapa en mer oberoende och långsiktigt hållbar försvarsförmåga.
Kriget i Iran och den pågående omfördelningen av USA:s säkerhetspolitiska fokus understryker enligt rapporten att Europa inte längre kan utgå från att USA alltid kommer att bära huvudansvaret för kontinentens säkerhet. Samtidigt har europeiska beslutsfattare i allt högre grad börjat uppmärksamma att ett omfattande försvarsberoende av USA också innebär en svagare ekonomisk och geostrategisk förhandlingsposition.
– Europa står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi att förlita oss på amerikansk försvarsförmåga, eller så tar vi steg mot att själva kunna hantera ett allvarligt säkerhetshot, säger Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank och medförfattare till rapporten.
Kostsam men nödvändig upprustning
Europas beroende av USA är särskilt stort inom högteknologiska områden, såsom luftförsvar, missiler, stridsflygplan och avancerad programvara. Därtill är EU beroende av amerikanska trupper stationerade i Europa, USA:s kärnvapenparaply samt omfattande spanings- och underrättelseförmåga.
Att ersätta USA:s militära förmågor bedöms bli mycket kostsamt. Enbart den direkta kostnaden för nya vapensystem och plattformar uppskattas i rapporten till motsvarande 50-70% av EU:s samlade årliga försvarsbudget. Att helt ersätta USA i ett medellångt perspektiv framstår därför som orealistiskt.
Samtidigt pekar analysen på att målsättningen kan definieras annorlunda. Om ambitionen i första hand är att Europa ska kunna försvara sig mot ett eventuellt angrepp från Ryssland, snarare än att matcha USA:s globala kapacitet, blir utmaningen mer hanterbar.
Stöd till Ukraina – Europas billigaste försvar
Hittills har stödet till Ukraina ofta saknat en tydlig långsiktig strategi. En scenarioanalys visar att kostnaden för att förse Ukraina med ytterligare vapen och resurser för att uppnå ett militärt övertag visserligen är hög, men ändå bara omkring hälften så stor som de potentiella kostnader Europa kan drabbas av vid en rysk seger.
– Ökat och mer strategiskt stöd till Ukraina är sannolikt vårt billigaste försvar. Det minskar risken för en eskalerande konflikt och de långt större ekonomiska och mänskliga kostnader som ett svagare Ukraina skulle innebära för Europa, säger Louis.
Svåra avvägningar mellan välfärd och försvar
NATO-ländernas mål om 5% av BNP till försvar senast 2035 kräver att många tar på sig ny statsskuld, vilket kan höja räntorna och förvärra redan pressade offentliga finanser.
Med ett EU där flera medlemsländer redan kämpar för att hålla sina budgetmål, pekar rapporten på att stora nedskärningar i välfärdssystemen eller skattehöjningar kan bli nödvändiga för att skapa långsiktig balans i de offentliga finanserna.
Samtidigt kan en väl genomförd försvarssatsning bidra till att stärka Europas konkurrenskraft, stimulera innovation och resulterar i välbehövlig tillväxt.
– Allt talar för att vi står inför en permanent ökning av försvarsutgifterna. Det gör det nödvändigt att inleda en öppen politisk diskussion om hur satsningen ska finansieras på ett hållbart sätt, utan att undergräva social sammanhållning och långsiktig ekonomisk stabilitet, avslutar Louis.
