För tionde året i rad har EY analyserat ekonomin i SHL.
Årets rapport visar att klubbarnas ekonomi har förbättrats.
7 av 14 klubbar redovisar ett negativt rörelseresultat, jämfört med 11 av 14 klubbar förra säsongen. Publikrekorden och ökade biljettintäkter driver på en positiv trend, där eget kapital och omsättning ökat i högre takt än kostnaderna. Samtidigt belyser rapporten en oro med ökande personalkostnaderna, som steg med 7 procent från förra säsongen.
Den årliga rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” från rådgivnings- och revisionsföretaget EY visar att SHL-klubbarna gjort framsteg i sin ekonomi. Trots att 7 av 14 klubbar i år redovisar ett negativt rörelseresultat, är det en förbättring jämfört med föregående säsong.
Den genomsnittliga nettoomsättningen per klubb har också ökat. Under 2024/2025 landade den totala nettoomsättningen hos SHL-klubbarna till 2 546 miljoner kronor. Det är en ökning med 228 miljoner kronor, motsvarande 9,8 procent, jämfört med 2023/2024. Framför allt ökade intäkterna från entrébiljetter samt servering, kiosk och souvenirer. Samtidigt ökade klubbarnas totala kostnader med nästan 7,5 procent.
Det totala egna kapitalet i SHL ökade med 53,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 8,9 procent. Totalt uppgår det egna kapitalet till 657,6 miljoner kronor.
Publikrekord syns i ekonomin – biljettintäkter ökade med över 16 procent
Under 2024/2025 slogs för tredje året ett publikrekord och SHL var ett av Sveriges mest besökta evenemang. Den totala publiksiffran landade på över 2,8 miljoner åskådare. Detta syns i klubbarnas ekonomi, där årets rapport visar att intäkterna från entrébiljetter har ökat med 16,4 procent och utgör klubbarnas näst största inkomstkälla. Totalt står intäkterna från entrébiljetter för 23 procent av nettoomsättningen.
EY har i år analyserat snittpriset för klubbarnas matchbiljetter och vad varje hemmamatch i snitt genererar i intäkt. Under 2024/2025 uppgick snittpriset för en matchbiljett till 237 kronor, vilket är en ökning med 16 kronor jämfört med 2023/2024. Genomsnittsintäkten per match under säsongen 2024/2025 uppgick till 3,8 miljoner kronor. Det är en ökning med 0,4 miljoner kronor, motsvarande 12 procent, jämfört med föregående år. Högst intäkt per match hade Färjestad BK, medan lägst Timrå IK genererade lägst intäkt.
– Rättighetsersättningarna är fortsatt klubbarnas största intäktskälla och står för 28 procent av nettoomsättningen. Men det är ett positivt tecken att intäkterna från biljettförsäljningen ökar. Det visar sig att svensk hockey står sig starkt även under tuffare ekonomiska tider när svenskarna håller hårt i plånboken, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY.
Klubbarnas lönekostnader ökar igen
Den största kostnadsökningen står personalkostnaderna för, som bland annat innefattar klubbarnas spelarlöner. Totalt utgör dessa 61 procent av klubbarnas totala kostnader. Personalkostnaderna i har ökat med 102,1 miljoner kronor, motsvarande 7 procent, jämfört med föregående år. Enligt årets rapport har Färjestad BK med 136,4 miljoner kronor den högsta lönekostnaden i SHL. Lägst lönekostnad har Malmö Redhawks med drygt 78,3 miljoner kronor.
– Inför årets säsongsstart kan vi konstatera att klubbarna har gjort framsteg i sin ekonomi. Vår analys visar att intäkterna har ökat jämfört med tidigare år, vilket har lett till en mer stabil ekonomisk situation för många klubbar. Samtidigt ser vi att lönekostnader fortsätter öka. Givet att just personalkostnader är klubbarnas största utgift belyser det vikten av kostnadskontroll för att utvecklingen ska vara ekonomiskt hållbar, säger Carlos Esterling.
Sänkt krav för elitlicens – lättnad för flera klubbar
Under året beslutade Svenska Ishockeyförbundet att införa ett nytt licenskrav på eget kapital. Det tidigare planerade kravet på 10 procent av klubbens totala omsättning i eget kapital för elitlicens 2025, sänktes till 5 procent. Till följd av denna sänkning klarade samtliga klubbar i SHL licenskravet. Om licenskravet på 10 procent hade kvarstått, skulle sex klubbar ha legat under gränsen för eget kapital i förhållande till nettoomsättning.
Läs mer i årets rapport som finns för nerladdning på ey.com/se.
