Veckopeng är någonting som nästan alla föräldrar är uppväxta med.
Det är också en tradition som lever vidare. Tre av fyra barn får idag vecko- eller månadspeng.
Trots kraftigt försämrad köpkraft är veckopengen inte hotad. Det visar en undersökning som Kantar-Sifo gjort på uppdrag av Swedbank och sparbankerna.
Hög inflation och kraftigt stigande räntor har försämrat hushållens köpkraft. Trots sämre ekonomi och oroliga tider är föräldrarnas vilja att ge barnen en veckopeng ohotad.
– Föräldrar har goda erfarenheter av att själva få en veckopeng. Det vet av egen erfarenhet att det lär barn att hushålla med begränsade resurser och att förstå pengars värde, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom.
Mammor mer generösa än pappor
Mammor ger generellt sett mer pengar till barnen än pappor. Men de är lika bestämda när det gäller att säga nej till barnen när de vill ha mer pengar. Drygt 40 procent av föräldrarna ger inte sina barn mer pengar när de ber om det. Flickor får något mer pengar än pojkar. Skillnaden är som störst vid 15-års ålder.
– Det är viktigt att lära barnen att ett nej är ett nej. När pengarna är slut så är de slut. Pappa eller mamma är inga levande bankomater eller swishmaskiner som delar ut pengar som om de växte som svampar ur jorden, säger Arturo Arques.
Extra populärt med veckopeng i Malmö
Föräldrar i Malmö är duktiga på att ge barnen vecko- och månadspeng. I övre Norrland är det däremot inte riktigt lika vanligt. De geografiska skillnaderna är dock små. Föräldrarnas inkomst har relativt liten betydelse för hur mycket pengar barnen får. Hårdast att hålla i plånboken är dock smålänningar.
– Föräldrar verkar ha en gemensam syn på vad som är en rimlig veckopeng relativt oberoende av den egna inkomsten. De flesta föräldrar verkar också överens om när det är dags att gå över till månadspeng vilket sker runt tio till elva års ålder, säger Arturo Arques.
