Svenskarnas pensioner kommer att bli betydligt lägre än förväntat, även om vi jobbar till 70.
Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia
Det visar en ny rapport från pensionsbolaget Skandia. Anledningen är att de nationella beräkningar som används för att uppskatta våra pensioner utgår från att vi börjar arbeta vid 23 år, medan den verkliga etableringsåldern på arbetsmarknaden för stora grupper är nästan 30 år. Det betyder till exempel att en person med magisterexamen behöver spara över 1500 kronor i månaden för att nå en rimlig och önskvärd pension.
När Pensionsmyndigheten gör sina så kallade typfallsberäkningar utgår den från att svenskarna i snitt börjar jobba när de är 23 år. Men den verkliga etableringsåldern på arbetsmarknaden är närmare 30 år för stora grupper – detta som följd av en av de absolut högsta examensåldrarna bland OECD-länderna. I den nya rapporten ”Hög examensålder sänker pensionen”har Skandia undersökt hur den sena etableringsåldern påverkar svenskarnas pensioner.
– Den sena etableringen på arbetsmarknaden för främst akademiker gör att pensionerna inte kommer att räcka till för stora grupper. Att bara höja pensionsåldern så som man gjort i den senaste pensionsöverenskommelsen räcker helt klart inte, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Måste spara minst dubbelt så mycket om idag
Rapporten visar till exempel att en person med magisterexamen som väljer att jobba hela vägen till 70 år själv behöver spara cirka 1 550 kronor i månaden, närmare 1 000 kronor mer i månaden än vad Pensionsmyndighetens typfallsberäkningar visar, om hen vill nå en pension på 80 procent av slutlönen efter skatt, en pensionsnivå som många anser är rimlig och önskvärd. Vill man istället gå i pension vid dagens norm på 65 år behöver man spara uppemot 4 500 kronor i månaden.
Och svenskarna vill gå i pension tidigt. En helt ny undersökning gjord av Novus på uppdrag av Skandia visar att en klar majoritet av svenskarna vill gå i pension vid 65 eller tidigare (56%) och absolut innan 70 (76%), samtidigt som bara 36 procent kan tänka sig att spara mer än 1 000 kronor i månaden.
– Istället för att attackera sparandet med skattehöjningar behöver politikerna ge människor incitament att spara långsiktigt och se över hur vi kan sänka etableringsåldern på arbetsmarknaden. På individnivå behöver man förstå hur stort ansvar man själv har för hur stor ens pension blir. Det handlar både om att säkra en bra tjänstepension via sin arbetsgivare och det egna sparandet, avslutar Mattias Munter.
