Att blanda privata och publika moln är en allt starkare trend.
Men företag i finansbranschen behöver tänka till en extra gång. Det är inte givet att vissa applikationer kan flyttas hur som helst mellan olika moln.
Vad är förresten hybridmoln? Om man ska tro Nutanix handlar det om att kombinera användningen av minst ett privat moln med minst ett publikt moln, med en viss grad av integration mellan dem.Vi ser i vår undersökning ”Nutanix Enterprise Cloud Index 2018” där vi tillfrågat 2 300 IT-beslutsfattare från hela världen att företag gillar idén med hybridmoln, men inte riktigt har kommit till skott än. Trots att 91 procent av respondenterna anger hybridmoln som den ideala IT-modellen är det bara 19 procent som använder hybridmoln i dag. Om ett år förväntas 26 procent göra det och om två år är förutsägelsen 41 procent.
Norden skiljer sig en del från det globala genomsnittet, endast tolv procent använder modellen idag. Men om två är förväntas 45 procent göra det, alltså en något högre andel än för världen i stort. Varför ökar andelen för hybridmoln och varför gillar IT-experter modellen? Det finns flera skäl, men två sticker ut, och de hänger ihop:
Hela 97 procent av deltagarna i undersökningen anger möjligheten att flytta applikationer mellan olika moln som ett krav. Och 61 procent tycker att den möjligheten är ett huvudskäl för att satsa på hybridmoln. Möjligheten att köra applikationer där det passar bäst, av ekonomiska och andra skäl. Eftersom användning av publika moln ofta visar sig bli dyrare än beräknat fungerar möjligheten att flytta körningar till privata moln som en slags försäkring. Undersökningen visar att endast sex procent av företagen håller sig under budget för användning av publika moln, medan hela 35 procent går över.
Vad gör folk på de olika typerna av molnplattformar? Det visar sig att många använder privata moln för applikationer med förutsägbar användning, som säkerhetskopiering (54 procent) och interna databaser (51 procent). Publika moln är populära för applikationer som är mindre förutsägbara, som mobila tillämpningar (46 procent) och IoT (41 procent). Det här kan tyckas kontraintuitivt. Om man vill kunna flytta körningar från publika moln för att de blir för dyra, varför kör man då jobb som är det svårt att förutsäga volymen för i publika moln till att börja med? Är det inte att bädda för trubbel?
Svaret kanske finns i den mänskliga naturen. Dels hoppas man på att inte passera gränser för volymer som innebär rejält högre kostnader, dels ser man möjligheten att öka kapaciteten enkelt i ett publikt moln som trevlig flexibilitet, utan att bry sig om hur kostnader påverkas. Finns det inget som talar emot hybridmoln? Jo, så klart. Förutom det vanliga jobbet med migrationer när IT-lösningar förändras kan man peka på kompetensbrist och på att många upplever en brist på administrations- och övervakningsverktyg som täcker olika typer av miljöer.
Hur ser användningen av hybridmoln ut i finansbranschen? Hur påverkar lagar och regler, samt krav på sekretess, möjligheterna att använda publika moln och att flytta körningar mellan publika och privata moln i en hybridarkitektur? Svaret på den frågan är att fördelarna och nackdelarna, se ovan, är de samma för företag i finansbranschen som för andra företag. Skillnaden är att andelen verksamhetskritiska applikationer som kan göras i en hybridmodell sannolikt är mindre i finansbranschen än för genomsnittet. Det beror på stränga lagar och regler inom många områden. Det är ungefär samma utmaning som många offentliga verksamheter står inför, vad gäller molnanvändning.
Så det finns inga principiella hinder mot hybridmoln i finansbranschen. Men man måste tänka till lite extra vad gäller hur de ska användas.