Flera prognoser pekar mot att Riksbanken kan komma att höja styrräntan framöver.
Om räntan höjs vid tre tillfällen, med sammanlagt 0,75 procentenheter, skulle räntekostnaden för en nyköpt genomsnittsvilla i Storstockholm öka med 3 400 kronor i månaden, eller nästan 41 000 kronor på ett år.
Det visar nya beräkningar från Stockholms Handelskammare inför Riksbankens räntebesked den 4 november. På nationell nivå skulle samma scenario innebära drygt 25 miljarder kronor i ökade årliga räntekostnader för svenska hushåll.
Vid senaste räntebeskedet i september lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men signalerade samtidigt att räntebanan var på väg uppåt. Flera prognosinstitut räknar med stigande räntor och enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos väntas styrräntan nå 2,5 procent vid utgången av 2027. Det motsvarar tre höjningar med 0,25 procentenheter från dagens nivå.
– Riksbanken står inför ett speciellt läge. Svensk ekonomi har börjat återhämta sig samtidigt som inflationstrycket riskerar att tillta till följd av läget i omvärlden. Om kommande prisökningar väger tyngst i beslutet kan Riksbanken behöva höja räntan vid flera tillfällen under det kommande året. Samtidigt talar en rad faktorer emot en höjning redan nu, säger Joakim Wirén, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Stockholms hushåll är särskilt känsliga för räntehöjningar till följd av de höga bostadspriserna och därmed större bolån. I september uppgick genomsnittspriset för en villa i Storstockholm till omkring 7,7 miljoner kronor, jämfört med 4,4 miljoner kronor i riket som helhet.
Handelskammarens beräkningar visar att tre räntehöjningar skulle innebära cirka 40 800 kronor i ökade årliga räntekostnader för en nyköpt genomsnittsvilla i Storstockholm. Det är omkring 17 400 kronor mer än för en genomsnittsvilla i riket. För en nyköpt bostadsrätt på 70 kvadratmeter i Storstockholm motsvarar tre räntehöjningar en kostnadsökning på omkring 2 300 kronor i månaden.
På nationell nivå innebär en enda räntehöjning med 0,25 procentenheter att de svenska hushållens räntekostnader skulle kunna öka med omkring 8,4 miljarder kronor per år. Vid tre sådana höjningar kan kostnadsökningen bli drygt 25 miljarder kronor årligen.
– Om vi får se en ny period med stigande räntor är det framför allt bostadsköpare i Stockholm som kommer att känna av kostnadsökningarna. För många hushåll som nyligen köpt bostad kan det handla om flera tusenlappar mer i räntekostnader varje månad. Samtidigt måste Riksbanken väga behovet av att hålla inflationen i schack mot risken att dämpa tillväxten, säger Joakim Wirén.
Om beräkningarna
Stockholms Handelskammares analys bygger på bostadspriser från Svensk Mäklarstatistik för september 2026, bolånestatistik från SCB för augusti 2026 och Finansinspektionens uppgifter om genomsnittlig belåningsgrad vid nya bostadsköp under 2025.
Beräkningarna utgår från ett scenario med tre höjningar om sammanlagt 0,75 procentenheter och förutsätter att höjningarna får fullt genomslag på bolåneräntorna. Kostnaderna avser ökade ränteutgifter före ränteavdrag. De nationella beräkningarna omfattar hushållens bolån med rörlig ränta. Utfallet för enskilda hushåll varierar beroende på lånebelopp, belåningsgrad och räntebindningstid.
